Aftonbladet – 26 oktober 1865, sida 2

STOCKHOLM den 26 Okt. Centralreformkomiten har i dag i justiiestatsdepartementet haft företräde för h. xc. justitiestatsministern frih. De Geer, för ut aflemna de adresser, innehållande uttaanden af bifall till det hvilande kongl. reoresentationsförslaget, hvilka genom komins försorg blifvit insamlade från alla dear af landet. Af komitens ledamöter hade nfunnit sig: ordföranden friherre Hugo Hanilton och kongl. sekret. P. R. Tersmeden, vegge medlemmar af riddarhuset, riksdagsmännen i borgarståndet rådman A. W. Björck, grosshandlaren L. J. Hierta och aulitören Å. Blanche, riksdagsmännen af bon jeståndet A. W. Uhr och C. G. Skölderg, prof. P. Bergfalk, förste expeditionssekreteraren L. J. Lovn, bondeståndets sekreterare kommerserådet J. Sjöberg och redaktören A. Sohlman. Komitens ordförande friherre Hugo Hamilton höll till h. exc. justitiestatsministern följande tal: Eders Excellens, Herr Justitie-stats -minister! Innan rikets sist församlade ständer åtskildes, sammanträdde ett större antal representanter från de olika riksstånden till öfverläggning om de åtgärder, som kunde anses lämpliga, för att medverka till framgång åt det af Kongl. Maj:t under riksdagen afgifna nådiga förslag till ny riksdagsordning. Följden deraf blef, att de församlade åt en komitå uppdrogo, att på hvarje lagligt sätt, som kunde leda till denna vigtige reforms genomförande, söka medverka dertill. Innan komiterade nedlägga det uppdrag, de sålunda erhål it, hafva de ansett önskvärdt, att få inför E. Exc. i korthet redogöra för det sätt, hvarpå de detta uppdrag utfört. Under den långvariga striden om nationalrepresentationens tidsenliga ombildning, har det påstående mera än en gång låtit sig förnimma, att folket i sin helhet icke erkände nödvändigleten af någon mera genomgripande förändring i nämnda afseende, utan snarare med likgiltighet, ja med misstroende betraktade hvarje fråga om rubbning af representationens nuvarande sammansättning. En likartad invändning har ånyo gjorts, äfven sedan det genom en med omkring 40,000 underskrifter försedd petition till K. M:t, med underdånig anhällan det täcktes K. M:t låta utarbeta ett förslag till en sådan reform i representationssättet, blifvit klart ådagalagdt, att nationens fler tal önskade ståndsvalens utbytande emot samfälda val, grundade på lika rättvisa åt alla samhällsklasser. Man erkände väl nu, att denna petition måste anses som ett bevis på, att ett större antal medborgare verkligen önskade representationens ombildning på grund af sådana val, men man sade sig derföre ingalunda kunna antaga som säkert, att nationen gillade det förslag dertill, som K. M:t framlagt. Den från atla delar af landet uttalade belåtenhet, hvarmed detta förslag helsades, förmenade man sig snarare kunna anse som en frukt af den liberala pressens bearbetningar, än som en följd af mogen granskning och egen öfvertygelse om förslagets verkliga företräden. Under sådana förhållanden måste komi terade anse som det förnämsta målet för sin verksamhet, att, såvidt sig göra lät. söka ådagalägga för motståndarne till K. M:ts förslag, dels utt, med undantag af det fåtal de sjelfve utgjorde, hela den tänkande delen af svenska folket numera be: traktade den stora frägans lösning på et med tidsandan öfverensstämmande sätt, så oafvislig, att densamma icke kunde utan verklig våda för fäderneslandet vidare upp: skjutas, dels att den ansåg detta problem vara på ett lyckligt och tillfredsställande sätt löst just genom det förslag, som nu till slutligt afgörande hvilar på rikets stän. ders bord. Med denna uppfattning af frågans stora betydelse måste komiterade hafva sig an. geläget, att ät det allmänna upplysta tän kesättet inom nationen bereda tillfälle, ati efter lugn pröfning af det framlagda för slaget gifva sin åsigt derom tillkänna. I och för detta ändamäl satte de sig då förbindelse med ansedde och fosterländsk sinnade män inom rikets olika delar, på hvil kas biträde de trodde sig ega skäl utt hop pas, och hade de snart den tillfredstsällel sen, att ifrån de flesta af dem emottaga be vis på deras beredvillighet, att med nit oci värma gå komiterade tillhanda. Redan före slutet af sistlidne riksdag had Bondeständet på sin bekostnad låtit tryckt ett stort antal exemplar af det kongl. re presentationsförslaget, i ändamål att göre dess innehåll allmänneligen kändt. I detta afseende återstod således endas för komiterade, att ytterligare kringsändt ett visst antal exemplar af denna upplaga Dertill trodde de sig dock böra toga er framställning af det hvilande förslagets huf vyndgrunder, föregången af en kort teckning af representationstrågans utvec.ling allt ifrår begynneisen af vårt nuvarande statsskick dertill fogande ett sammandrag af det vig tigaste, som under förslagets disknterand dittills hade blifvit anfördt för och emo AA RR mn oo