ranterna, 22 personer, från Sverge ankomne it den 15 Maj, och nästkommande skara ntages skola belöpa sig till 100 (7). De fgå till en farm, der en vacker liten by alaredan uppförts för deras räkning, och på en af de hvita kojorna läses ordet Stockholm? i stora bokstäfver, eft namn, som skall glädja dem att se. De färgade, hvaraf ganska många voro samlade kring; dessa nykomne arbetare, tycktes vara missmöjde med den vändning tingen tagit. Många anmärkningar gjordes, i afsigt att afskräcka svenskarne, men enär de ej förstodo ett ord engelska, hade anmärkningarne ingen inverkan på dem. Ett favorituttryck var: Hvarför komma ni från ert rika land hit, der vi äro fattiga som ingenting?? (nuffin?, ett negeruttryck). Negrerna trodde, att de kommo från (amerikanska) Norden; men fastär de misstogo sig med afseende å platsen. hvarifrån de kommo, voro de kloka nog at förstå, hvilken skada deras ankomst föror sakade den färgade racen. Dessa inflyt tande erhålla 12 dollars i månaden för mans arbete och 8 dollars för qvinnoarbete, förut om kost. Ingen af mankönet får betalning såvida han ej är öfver 15 år.? Svensk-amerikanska tidningarne Sändebu det och Hemlandet bekräfta dessa uppgif ters riktighet, men tillägga, att kost hålle för arbetare i södern är öfver beskrifnin; uselt, lifsförnödenheterna dyra, och mång vidrigheter att bekämpa, hvadan de afråd från flyttning söderut, liksom de allvarlig varna enhvar, synnerligen dem som hafv hustru och barn, att icke påtänka resa til Amerika, utan att hafva penningar till båd reseoch bosättningskostnader. Men der som har ett litet kapital med sig samt hå Toch kraft att arbeta, den slår gig nog vi ut i Amerika — mena de.