Aftonbladet – 20 oktober 1865, sida 3

thinget nedsatt till 12 mill. rdr rmt. UTBIKELS. FRANERIKE. Underrättelserna från Algier börja låta illa, och uppmärksamheten är för närvarande, trots koleran, nästan uteslutande riktad på denna koloni. Såväl Monitören som de officiösa och halfofficiösa hoftidningarne bevara emellertid en envis tystnad rörande tilldragelserna der, men icke desto mindre hör man omtalas, huru arabiska höfdingar å marockanska gränsen sammanrotat sig för att på nytt höja upprorsfanan. I den artistiska verlden råder en viss rörelse med anledning af konungens af Portugal väntade förnyade besök i Frankrike. Denne konung, som sjelf odlar de sköna konsterna och förer penseln med mycken talang, lärer hafva tillkännagifvit sin afsigt att göra besök i de förnämsta målarnes i Paris atelierer, och i hvilka han lärer ämna köpa eller beställa flera taflor för sina enskilda samlingar. Gåröme, Pils och Meissonier lära vara de första, hvilka konungen ämnar hedra med sitt besök. En ny fransk brottmålshistoria meddelas från Paris. Den 5 dennes mördades vid Argenteuil i närheten af Paris Thomas Laverque, engelsk civilkommissarie på ön San Mouritius. Han var född fransman och hade dagen förut kommit från London till Paris, för att derifrån begifva sig till sin ö igen. På jernbanan hade han gjort bekantskap med en man, som gjorde honom sällskap till Paris. Klockan 5 e. m. hade de gätt ut tillsamman och en timma derefter fann man det illa stympade liket af Laverque vid qvarnen vid Argevoteuil. Han var plundrad på allt hvad han hade haft med sig. Ehuru 78 år gammal var Laverque stark, och striden mellan honom och mördaren måtte ha varit förskräcklig. Han hade tre svåra knifstygn i halsen, af hvilka det ena nästan alldeles afskurit hufvudet; hans ena hand var i ordets egentligaste mening alldeles sönderhackad och flera fingrar fattades. Bofven är redan ertappad i Villette. Han är en f. d. galer ånge. ITALIEN. Natali, dea nye inrikesoch undervisningsministern, ådagalägger ett utomordentligt nit i afseende på allmänna undervisningen. Nästan dagligen meddelar den officiella tidningen förordningar af honom, genom hvilka en försumlig skoidirektör afsättes, ett öfverflödigt kloster anslås till skola eller en lämplig besparing införes i skolförvaltningen. En kommission har äfven blifvit tillsatt, för att afgifva berättelse om lärarnes, isynnerhet elementarlärarnes verksamhet. Att regeringens ansträngningar icke varit förgäfves synes af följande jemförelse mellan undervisningsväsendets tillstånd i provinsen Palermo år 1860 och innevarande år. Elementarskolorna ha under denna tid ökats från 39 till 383, lärjungarnes antal från 2960 till 16.592, aftonskolorna för handtverkare och bönder från 2 skolor med 125 lärjungar till 133 skolor med 6865 lärjungar. Härtill komma vidare 8 asyler med 946 barn om 3 till 7 års ålder, hvilka förr gått och tiggt på gatan och nu njuta uppfostran och undervisning i dessa asyler. POLEN. : Från polska gränsen skrifves lill OstseeZeitung den 12 dennes: ?I Wilna ha nylien polisundersökningar företagits i alla polska boklådor och boktryckerier för att efterspana förbjudna böcker. Bokhandlaren Zawadski häktades till följd af den hos honom hållna visitationen, och hans bokhandel och tryckeri tillstängdes och förseglades. Det berättas, att hos honom anträffats ett betydligt förråd af förbjudna böcker, hvilka voro ämnade att spridas i Samogitien. Ryska regeriogen har i de lettiska och lithauiska språken infört det ryska alfabetet i stället för det latinska samt låtit på båda språken trycka en mängd barnböcker och skolböcker med ryska bokstäfver. Detta har väckt icke ringa missbelåtenhet hos de båda folken, och de söka i hemlighet förskaffa sig med latinska bokstäfver tryckta böcker på sitt modersmål. Man förmodar derför, att ofvannämnda visitationer företagits hos bokhandlarne i Wilna, för att uppsöka med latinska bokstäfver tryckta lithauiska och lettiska böcker, hvilka det är förbjudet att trycka och sälja. För handhafvandet af detta förbud öfvervakas tryckerierna i Lithauen strängt af polisen.? NORD-AMERIKA. Presidenten Johnson har väl icke utfärdat någon allmän amnesti, men likväl vidtagit ett pardoneringssystem, som ligger denna temligen nära. Han beviljar nu tre till fyra hundra nådeansökningar om dagen ät personer från sydstaterna. Om supplikantens personliga karakter och förhållande bekymrar han sig föga, och en ödmjuk anhållån är tillräcklig för att skaffa sökanden bifali. Med pardoren följer frihet och säkerhet mot konfiskation. Alla jordegendoRSS ON RA SST EA ASAT ehuru icke köpt, kände hon dock huru ljuf och olycksbringande frestelsen kan göras.