Aftonbladet – 19 oktober 1865, sida 3

MIG OMP YRTVATA ed att Gustaf Hultmans vel för Grythytte m. fl. härader i Örebro län äfvenledes blifvit upphäfdt. Troitoirer och ohbikaner. Till drätselnämndens 3:dje afdelning har i dessa dagar ingått en skrift af så märkligt innehåll, att vi anse oss böra här i sin helhet återgifva densamma. Det lärer vara i friskt minne hos våra läsare huruledes under stadsfullmäktiges öfverläggningar om nästa års budget för staden, högst öfverraskande upplysningar kommo i dagen rörande gatuläggningsarbetenas oproportionerligt höga pris härstädes emot i andra städer, och huruledes isynnerhet våra gator af tuk:ad sten voro, om vi ej missminna oss, två om icke tre gånger dyrare än på andra uppgifna ställen. Man skulle föreställa sig, alt under sådana omständigheter, vederbörande skulle hafva all möda ospard och icke lemna något tillfälle obegagnadt att utfinna något material eller någon arbetsmetod, som möjligen kunde vara billigare och i ett eller annat afseende fördelaktigare, än den för stadskassan så ytterst betungande tuktade sten, som nu användes. Af den här ifrågavarande skriften skall man likväl finna, huru personer bemötas, som önska att, om än på egen bekostnad, bidraga till denna frågas utredning, och huruledes hvarje bemödande i denna väg motarbetas med en ihärdighet och en ilver, hvars rätta grunder torde böra af drätselnämnden noggrannt efterforskae, så att det kan blifva ett slut på sådana trakasserier, som i denna skrift omförmälas. Vi föresiälla oss nemligen, att hos våra kommunala nämnder, eller i nödfall hos hrr stadsfullmäktige in corpore, skall förefinnas nog mycken nerv, för att det icke skall blifva en deras fjensteman Jika lätt att topprida dem sjelfva, som det synes ha varit honom att trakassera enskilde. Skriften i fråga lyder sålunda: Till Stockholms stads drätselnämnds 3:dje afdelning. På hösten 1863 blef. efter derom hos gatufärvaltningen gjord framställning, asfalt på försök lagd på någon del af trottoirerna å Drottninggatan på bekostnad af de för nämnda gators omläggning anslagna medel. Detfa:arbete utfördes under en ogynnsam, regnig väderlek och med då ännu oöfvade arbetare; hvarjemte jag, då arbetet verkställdes på.stadens bekostnad, ansåg mig dervid böra ställa mig gatuförvaltningens ingeniörs, hr löjtnant Theorells föreskrifter till efterrättelse, föreskrifter, som dock, enligt min öfvertygelse, till stor del vore olämpliga. Exempelvis må nämnas: att trottoirerna onödigtvis försågos med dyrbara rännor af huggen sten för vattenaflopp från stuprännorna, i stället för att de kunnat, utan någon särskild kostnad, gjutas i asfalten; avt till inblandning i asfalten användes dyrbart makadamiseringsgrus, då vanligt groft väggrus kunnat användas och dertill gjort massan starkare sammanhängande; att.endel af trottoirerna afdelades i rutor medelst vanprydande och beqvämttigheten störande stenrader tvärsöfver desamma; att asfalten afdelas i rutor med cirka 1 tums öppningar, hvarigenom vattnet nedträngde och frös till is. som sprängde kanterna. Under sådana förhållanden blefvo dessa trottoirer ej så ändamålsenliga och billiga som de kunnat blifva, derest jag fått utföra arbetet på det efter min tanke ändamålsenligaste vis. Följden blef ock, att efter någon tid åtskilliga bristfälligheter i dessa trottoirer uppstodo, dock ej afbeskafienhet att minska beqvämligheten för promenerande. Oaktadt jag sålunda ej varit drsaken till dessa bristfälligheter,--ansåg jag mig dock böra och kunna, utan anspråk på ersättning derför, reparera desamma, : Sedan asfalt. trottoirernas beqvämlighet och företräden i jemförelse med såttana lagda med sten, blifvit al mänt insedda, hafva många husegare, ja till oci med hyresgäster, låtit utänför:siha-hus eller bostäder på egeh bekostnad lägga asfalttrottoirer. Äfven till körbanor har asfalt blifvit lagdi port gångar och gårdar, och har asfalten der visat sig öfver förväntan uthållig emot :slitning oc belastning; såsom exempel hvarpå må anföras inkörsporten i hmsct m:r 44 Mästersamuelsgatan, hvilken; lagd 1863, degligen trafikerats med tunga lass och detta oaktadt ännuej visar spår af skada genom slitning, inkörsporten i hr Ljunglöfs to: baksfabriky förutonr) flera andra ställen. Hvadman mest befarat är; att asfalt-ej skulle vara uthållig mot kölden i vårt klimat samt den våldsamma isspettningen ander vintern. De tvenne sista vintrarnesserfarenhet har dock visat, att denna fårhäga Varit ogrundad. Väl inträffar det under första året, att å större asfaltplaner uppstå remnor på större afstånd från hvarandra, men sådant är en följd dels af asfalt massans egenskap att krympa en längre tid efter läggningen, dels af någon. ojemn sättning i grundunderslaget; söm atätupigtvid: omöjligen kan på en-större yta packas fullkomligt jemnt. Härvid bör emellertid märkas, att sedan denna krympning och sättning försiggått, kunna de uppkomna remnorna, som på intet sätt minska beqvämligheten för trafiken, igensmältas, hvarefter asfaltplanet bibehåller sig. Hvad beträffar underhållet af en asfaltläggning, så är det klart att, då efter lång tid någon del af ytan biifvit bortsliten reparationen helt enkeli verkställes derigenom att-en tunn och således billig skorpa af ny asfalt pågjutes. Någon uppriining och rubbning af grunden behöfver då ej ifrågakomma. Skall en asfaltplan omläggas till följd af terrängens höjning eller sänkning, så kan den gamla massan smältas om och begagnas på. nytt. å således asfalt är såsom gatuläggningsmaterial ändamålsenlig och lätt att underhålla, är den väl förtjent af. uppmärksamhet. Ocksåhafva många bland Stockholms invånare, som sagdt, skyndat vatt förskaffa sig sådan utanför sina hus och bostäder, oafsedt de dermed förenade kostnader, och svårligen skulle man: kunnat tro, att de, hvilka det bort tillkomma att befrämja denna goda sak, tvärtom skulle uppenbarligen motarbeta det ifrågavarande materialets användande, såsom nu verkligen skett: Då husegare, som förlidet år läto lägga -asfalttrottoirer, begärde ersättning för den tuktade sten som dervid borttogs för att på annat håll användas för stadens räkning, blef denna billiga begäran afslagen, hvarjemte hr Theorell genom olämpliga föreskrifter om grundens uppgräfning och ompackning bidrog att fördyra arbetena och göra dem mindre fasta. Men då detta oaktadt flera asfalttrottoirer blefvo lagda förlidet år, och alla dessa, likasom de många privata läggningarne, bibehålla sig trots den ovanligt stränga vinter de haft attuthärda, tyckes det som borde vederbörande icke längre hysa några skrupler i afseende på alfaltens snvindande. men nej! — man tyckes icke hafva öppna öcon för de fördelar den erbjuder. Tid efter annan af mig gjorda framställningar, dels att på egen bekostnad lägga ett stycke kör