voises välfärd står på spel. Herr dcektor ni är inte vuxen ert kall och ni behöfve; inte vidare göra er besvär med mrs Gervoise. Doktor Rogerson bugade sig. Mr Gervoise stack sin hand i fickan. Hur mycket är jag er skyldig, sir?? frå: gade han i befallande ton. Jag har besökt mrs Gervoise tvenne gånger sedan ni var så god och försträckte mig tjugo pund?, svarade doktor Rogerson. ?Således är pi skyldig aderton pund, sir?, inföll mr Gervoise och betraktade mr Ro: gerson på ett sätt, som om han velat säga: Betala mig dem genast.? Om ni är af den godheten att erinra er under hvilka omständigheter jag lånade penningarne af er, sir?, sade doktor Rogerson förläget, så inser ni nog att det inte står i min makt att betala er dem med detsamma.? Mr Gervoise stirrade i tyst harm på denne oredlige gäldenär. ?Ni menar väl inte, sir?, frågade han sl tl gen, ?ni menar väl inte, att ni tänker behälla mina penningar?? Doktor Rogerson böjde bönfallande sina händer. ?Ja, ni må gerna hata mig, sir!? sade mr Gervoise med värdigt trots. Jag har er revers och jag kommer att begagna den, sir, kom ihåg det. Jag känrer min pligt mot samhället och jag tillåter inte att det senom mig blir ert offer? ?För Guds skull, mr Gervoise, ha då en smula barmhertighet med mig!? utbrast dokor Rogerson i klagande ton, under det han frigt bönfallande följde efter sin fordringsgare. ?Kom ihåg huru öppet jag berätade er om min olyckliga ställnipg — kom håg min stackars klena hustru.? (Forts.Yy