Aftonbladet – 18 oktober 1865, sida 2

BEATRICE. Bomen i tvenne delar. 2 Salla Kavanagh. Det var en herrlig nejd, i hvilken Carnoosie låg, tik på säd och trädgårdar, hvilka kallade Beatrice för egarinna. Men midt i detta vackra landskap låg den gröna ö, som Antony kallade sin, och midt på denna stod det hus, hvilket Stones bebodde. Vid foten af denna boning sorlade samma lilla täcka flod, som rann öfver Beatrices fält, oca vid hvilken hon så ofta hade suttit, drömmande om Gilbert och det ljufva plågsamma förflutna. Mot detta hus styrde mrs Scot sina steg; en mild och vänlig tjenare öppnade för henne och frågade henne om hennes ärende och namn. CJag är mrs Scot, hushållerskan från Carnoosie, och jag har kommit hit för att tala med mr Stone om en vigtig sak. Så svarade mrs Scot, ty hon var icke den som dolde sitt namn eller gjorde några omsvep. Tjenaren gick in, och mr Stone kom straxt derpå ut till henne. Denne herre såg icke ut som en den der behöfde en varning. Detta fårade ansigte vittnade om eftertanke, bekymmer och erfarenhet af verlden. De små ögonen, den långa skarpa näsan och de tunna läpparnet jalade om klokhet, såvidt som fysionomier san ha sitt språk. Mrs Scot gaf honom en tveksam blick och sade försigtigt: Ursäkta den frihet jag teger mig, sir, men jag har kommit i ett vigtigt ärende. tBehöfs ingen ursäkt — behöfs ingen uräkt, svarade mr Stone. ) Se A. B. n:r 183—197, 199, 201—207, 209, 211-216, A8—222, 224—227, 220—233, 235— j Å l I