Aftonbladet – 17 oktober 1865, sida 2

— Eldsvådan i Söderhamn. Härom berättar tidningen Helsirgen för den 14 Okt: En större eldsvåda wumade härstädes förl, mändag, hvilken lade flera hus i aska och skulle säkerligen blifvit af ganska stort omtäng såvida icke vädret varit nästan lugut samt släckningen bedrifvits med den raskhet som nu var fallet. Elden började omkring kl. half 5 på morgouen uti rådman Sundåhs hus och utbredde sig med en förvånande hastighet till hendl. A. kKIKdlinge samt de midt öfver gatar. belägia gårdarne, hvarigenom elden fick en sädim utsträckning, att det syntes nästan möjligt att kuona hindra dens mmas spriaude öÖsterut. Genom det ihärdiga arbete som ädagalades al manskapet vid de sprutor som voro plecerade i den tränga gränden mellan rädman Sandhs och handl. Jernberga hus, samt genom den raskhet och oföriru tenhet, hvarmed dessa sprutor serverades, lyckades det att der stoppa elden oaktadt det sednare huset flera gånger var antändt och hela gafveln af detsamma blet kolad samt ett mindre hus till den midt öfver Storgatan belägna sekomukaren Norbergs hus edbrann. Vesterut, der iaran syntes vida mindre, kunde mun icke blifva herre öfver elden fören efter det fabrikör Ellbergs, vid gatan belögna, hus nedbruunit: ä deuna hus voro brandsegel uppsatta, men, deu der placerade sprutan, till hvilken ätven fauns velteutilibringare, gjorde så ringa nytia att brandseglena uppbrunso. hvaretterelden fettade uti huset och den ewörsta fara uppstod för det närgränsaude handl. Trupps hus, hvilket eakerligen fått dela samma öde sävida icke sprutor och manskap meu bantäget ankommit från Söderala, Bergvik och Marma, hvarefter man alven åt detta häll lyckades stäija elden, så att man oOmkrivg kl. 8 var berre öfver densamma. De nedbrunna husen äro: rådman BSundhs, andl. A. Edlings, bagaren Norens (f. d. Norrvicks), enkun Östbergs och P. Hedbergs gårdar, hvilka totalt nedörunno, samt abrikör Ellbergs tvä-vånings boningshus ich ett mindre boningshus jemte ut us hos skomakaren Norberg — hvilken ednare var den ende som icke hade sitt nus brandförsäkradt. Det var vid denna sIdsväda glädjande att se den raskhet och ådighet alla, icke minst qvinnorna, ådagaadför eldens släckande och särskildt anse i oss böra framhälla de fråa Norrala hitsomna männen, hvilka nu, såsom vid föreående tilltällen, visvde sig vara de modiaste der faran var som mest ötverhänaude. Huru elden uppkommit är icke med is-het kändt. Afven nu visade sig del oso IK sr ENS SANS TR EEE AA