ära, det skulle tillskynda vårt land, att under fullkomligt lugna tider och på den fria öfvertygelsens väg genomföra en reform af den betydenhet, som den här ifrågavarande. Häfderna bära vittnesbörd, att de rättvisans och billighetens anspråk, som genom densamma skola tillfredsställas, under alla omständigheter förr eller sednare taga ut sin rätt; men att det brinsar vida mer lycka åt land och folk, och framförallt åt de klasser, som måste göra offer af fördelar på fosterlandets altare, om rewormerna kunna, säsom nu hos oss, genomföras utan skak ningar, utan strider, utan omstörtningar. Det är med lif g tilltredsställe!se vi kunna omförmäla, att det allmänt anses att dylika åsigter göra sig alltmer och mer gällande bland ridderskapets och adelns medlemmar, och att följaktligen utsigterna för reformens framgång redan vid denna riksdag nu äro ljusare än någonsin. Andra ärenden af stor vigt för fosterlandet komma äfven att taga ständernas uppmärksamhet i anspråk, men i bredd med dagens stora fråga måste de dock alla för ögonblicket anses vara af jemförelsevis underordnad vigt. Emellertid äro några bland dem af beskaffenhet att icke kunna undan skjutas. Detta är t. ex. förhällandet med pröfvingen af den franska traktaten, hvars godkäånnande vi anse otvifvelaktigt, oaktadt motståndstörsök nog icke uteblifva från välbekant häll. Försvarsväsendet, folkunder visningen och jernvägsarbetena höra v förötrigt till de mest påträngande angelägenheterna; och vi skola hoppas, att de be slut, som i dessa ämnen komma alt f.ttas, skola blifva för fosterlandet lyckobringande.