Aftonbladet – 17 oktober 1865, sida 2

STOCKHOLM den 17 Okt Riksdagens början har städse i vårt land hetraktats såsom en stor och vigtig tilldraelse. Till det riksmöte, som med gårdasen tagit sin början, samlas likväl rikets ständer under omständigheter, som utan all fråga göra detsamma till det mest betydel sefulla, som egt rum sedan införandet af värt nya statsskick. Väl hafva äfven tilförene rikets ständer vid deras sammanträdande mötts af förslag om representationssättets fullständiga ombildning, hvilka till etgörande förelegat; väl har nationen äfven tillförene, kännande tungt let nuvarande representationssättets olägenheter och missförhållanden, upprigtigt önskat att få ett slut derpå genom de å bane varande ändringsförslagens antagande; väl har förtrytelsen öfver det motstånd, som ickat dessa önskningar, varit stor och allmän; men likväl är ställningen nu en helt annan än den varit vid föregående likartade tillfällen. Den spänning, med hvilken fol-ket pu motser sin stora frågas öde, utgör en företeelse, till hvilken vid intet föregående dylikt tillfälle något motstycke företett sig; antagandet af möjligheten af ett: representationsförslags förkastande har aldrig väckt så stora bekymmer för den splittring och de misshälligheter, hvilka deraf kunna blifva en följd, som nu är händelsen. Men så hafva, lyckligtvis, icke heller utsigterna till en representatioosreforms genomförande någonsin varit ljusare än i detta ögonblick. Hvad är nu anledningen till allt detta? Hefva det nuvarande representa ionssättets missförhållanden på den sednaste tiden framträdt mera skriande än tillförene? Visseriigen icke. Väl gifver hvarje ny riksdag nya bevis derpå, men icke ha de sednaste riksdagarne gjort det mer än de föregående. Hatva svårigheterna att med det nuvarande representationssättet åstadkomma något slags samhällsförbättring bh sista tiden varit större än tillförene? Icke heller det. Tvertom har det lyckats den allmänna meningens makt, att vid sednaste riksdagar, trots representationssättets orimlighet, åstadkomma några samhällsnyttiga reformer. Nej, det som ger den nuvarande situationen sin betydelse och det som skiljer den från hvarje föregående, fom vi tillförene upplefvat. är den omständigheten, att representationsreformens stora problem genom det nu föreliggande förslaget blifvit löst på ett sätt, som verkligen tillfredsställt nationen, som lyckats så törmedla stridiga anspråk och intressen, aft alla kunnat ar uppriktigt hjerta slöta sig kring detsamma, och eom lemnat utanför kretsen af förslagets avhängare knappast några andra än ett ringa fåtal, som al egennyttiga bevekelsegrunder motsätta sig hvarje förändring, som rubbar dem i besitiningen af nuegande fördelar och företrädesrättigheter. De rep esantionsförslag, som tillförene varit framlagda, bafva alla varit mer eiler mindre behäftade med lyten, som gjort it knappast något parti funnit sig dermed fullt belåtet, och dessa förslags unhängare ha åtnöjt sig med hvad som erbjudits egentligen derföre, att de dock innefattat något Iramsteg och undanröjt de mest skriande missförhållanuena. Till följd häraf har nåzon verkligt enhällig och rätt kraftig påtryckning från nationens allmänna mening för dessa förslags genomdrifvande icke upp stått. Och derföre ha de fallit, och derföre ha de kunnat falla utan att detta medfört nägra allvarsammare följder, än det visserligen ganska beklagliga missmod, som beäktigat sig nationen och för längre tid förlamat ansträngningarne för det stora målets ernående. Annorlunda förhåller det sig med detnu föreliggande förslaget. Den skygga tvek samhet, de klenmodiga försök att dagtinga med grundsatser och pruta på rättvisan, hvilka vidiådit de äldre förslagen, finnas icke i det nu föreliggande. Maunligt, frimodigt tillämpar det sanna, enkla grundsatser. Nationen fattade det och älskade let derföre från första ögonblicket, och med hvarje dag, som förflutit, har den öfvertygelse alltmer rotiästet sig i folkets hjerta och sinne, att detta förslag måste genomföras. Det är tillvaron af en sådan mäktig opi niou, icke blott om reformens nödvändighet atan om just det nu föreliggande förslagets stora företräden, som gör den nuvarande situationens betydelse. Det är också tillvaron af denna opinion, som i främsta rumnet är en borgen för att detta förslag skall olifva leg. Regeringens fasta hållning och ippriktiga önskan, att se förslaget vid denna riksdag af ständerna anteget, skall äfven härtill möktigt bidraga. Det är nemen något helt annat att, såsom illförene händt, förkasta förslag, som nästan alla partier blott motviligt mottagas och i afseende å hvilka man inser regeringen likgiltig eller rent af obevägen, och ait tillintetgöra en reform som olk och regering allvarligt och ifrigt önka. Dessa makter kunna icke i längden rotsas af en fåtalig fraktion, detta måste nhvar inse, och då det således här endast san vara fråga om ett eller annat år förr ler sednare, skola troligen de flesta bland lem, som i och bjerta icke äro refornen beuägna, finna klokheten bjuda, att ifva siti samtycke innan ett fortsatt trotande af nationens önskuivgar och regerin ns vilja framkallat en förbittring, hvars . telbara följder skulle blifva, attidetögon-! lick, då motståndet dock mäste uppgilvas, nan skulle möta vida större anspråk än de ärvarande. : Vi äro också förvissade, att hos ridder-; kapet och adeln, på hvars votum reformens . da vid danna riledag väl ogantliman är ha II