Aftonbladet – 16 oktober 1865, sida 2

förbli i okunnighet om en ung mans vistande här i huset, sä duger ni inte till hushållerska på Carnoosie! Mrs Scot jyssnade till sin unga matmors ord med en trotsig blick. Det syntes henne otroligt att denna unga flicka, som hon hade hjelpt till att stänga in, nu skulle ställa henne till ansvar och vilja råda öfver henne. Jag förutsåg ert svar, mrs Scot, sade Beatrice, utan att fästa någon uppmärksamhet vid hennes min, och efter som ni behagat glömma hvad jag sade er då jag blef myndig, så har ni här mitt svar. Härmed räckte hon henne tvenne papper. Det ena var en invisuing på den summa, hvartill mrs Scots lön gick, noggrannt uträknad på öret. Det andra var en skrifven uppsägelse, som underrättade mrs Scot att miss Gordon icke längre behörde hennes tjenst. Mrs Scot skälide af harm och slet bäde invisvingen och uppsägelsen i stycken. Jag gär inte! ropade hon och stampade med foten. Ni är inte min matmor, och jag ämnar inte gå på er befallning. Ni aflägsnar er inom cn timmeX, sade Beatrice helt lugnt. Nej, det gör jag inte — jag gör det intel? Tyst?, inföll Beatrice, och lemna d tta rum på ögonblicket.? Mrs Scot knöt sina händer och såg med vanmäktigt raseri in i Beatrices lugna ansigte, men lydde dock såtillvida, att hon gick ut ur biblioteket. Derpå begaf hon sig direkte till mr Gervoises arbetsrum, der denne värde herre, okunnig om den husliga stormen, satt och stärkte sin svaga natur med ett glas vin och några skorpor. För ett par minuter var mrs Scot ur siånd att tala. Hon hade ett både häftigt och elakt lyone, och nu skälfde hon af raseri.