Aftonbladet – 13 oktober 1865, sida 3

tanternas bref, rörande orsaken till sitt uteblifvande från mötet, ha i Frankfurt framkallat en öfvertygelse om att hr Bismarcks utrikespolitik understödjes af alla partier i Preussen. Man erkänner nödvändigheten alt för framtiden göra afseende på den preussiska — premierministerns popularitet. Det kan väl synas underligt att här kan bli fråga om popularitet, men det är dock så. Och då det under närvarande förhållanden är nödvändigt att gifva akt på alla symptomer, som kunna gifva upplysning om den allmänna opinionens beskaffenhet, så bör man icke förbise att Berlins skämttidningar slutat upp med sina angrepp på hr Bismarck och i stället börjat rikta siva pilar mot Tyskland. I Frankfurt kan man ej heller undgå att märka, det grefve Bismarcks närvaro i Biarritz under kejsar Napoleons vistande derstädes innebär ett medgifvande att verlinerkabinettets planer icke inskränka sig ensamt till hertigdömenas införlifvande. Man nser att Preussens utvidgande vid Elben till en viss grad mäste väcka anstöt i Frankrike, och att franska regeringen derigenom får rättighet att fördra ett territorielt vederlag såsom garanti, utan att Preussen kan förundras deröfver. Och då frågan om ett vederlag en gång kommit å bane, kan det icke ensamt bli tal om hertigdömena. Man kan icke hvar dag företaga en gränsreglering. Allmänna opinionen är beredd på at se Bismarck spela Cavours roll i Tyskland. Detta vet han bättre än någon annan och har sjelf framkallat denna åsigt. Man är derföre i allmänhet ense om att det i Biarritz och Paris torde mindre bli fråga om Elben än om Main eller om den stora flod, hvari Main utfaller. Hvad vilkor än hr Bismarck kan erbjuda, anse statsmännen i Frankfurt två saker afgjorda, nemligen 1) att dessa vilkor icke komma att förkastas af tyska nationen, och 2) att bvarken Österrike, som befinner sig midt i en kris, eller Tyskland kunna uppställa något veto deremot. SPANIEN. Madridbladet Correspondencia meddelar att de nya spanska Cortes skola inkallas till den 2) Oktober. Den påfliga nuntien har, säges det, fått befallning från Rom att tillinvånerne i de af koleran hemsökta spansa provinserna fverlemna alla penningar som genom de särskilda tidningsbyråerm eller annorledes influtit för Peterspennngen. Kort efter konungariket Ialiens erkännånde från Spaniens sida hade wienerkabinettet funnit för godt ätt på indirekt: vis protestera mot detsamma, i det att det genom en till Österrikes repre:sentanti Madrid ställd depesch lät de spansika :ministrarne förstå, att det beklagade derras beslut och hänvisade på de sorgliga fölljder detsamma kunde hafva såväl för förhålllandena mellan Öst.rrike och Spanien, som för den heliga stolens intressen, ja för drottning Isabella sjelf. Detta steg föranlät den spanska utrikesministern, hv Bermudez de Castro, till uppsättande af tvenne aktstycken, hvilka bäda äro daterade den 20 Stept. Det första af dem är ett ganska bestämdt och energiskt hället svar på grefve Mensdorfis depesch ; det andra ett till Spaniens diplomatiska agenter i utlandet riktadt cirkulär, som sätter dem i kännedom om svarsdepeschen och om de omständigheter, hvaraf den blifvit framkallad. Sedan hr Bermudez de Castro inlagt en protest mot den förutittningen, som skulle några ömsesidiga rbindelser egt rum mellan Spanien och sterrike beträttande den politik, som borde följas med afseende på Italien, utvecklar han motiven för det nya konungarikets erkännande från Spaniens sida och tillbavisar, åberopande sig på historiska: fatta, på det eftertryckligaste den österrikiska utrikesministerns alla insinuationer beträffande de faror, med hvilka erkännamdet af Italien kunde hota Spaniens dynasttiska intressen. ITALIEN. Enligt tidningen Lalie skall konungen och drottningen af:Portugal jemte prins Napoleon och bangs gemål öfvervara parlamentets öppnande. Vidare yttrar tidningen: Vid slutet af den tilpunkt, i h.ilken vi nu inträda, se viipeaspektiv tvenne sannohka fakta, nemligen Italiens erkännande af tyska stalerna a: andra rangen samt en bemedling af vänskapliga makter, Prenssen inberäknadt, för lösningen af den venetianska frågan.? RYSSLAND. Om den i Siberien upptäckta och ända till Petersburg utgrenade sammansvärjningen erfar man nu af ryska tidningar, att den gick ut på att befria de till Siberien lansförvisade polackarne, samt att de sammansvurna till största delen voro polackar. TURKIET. Fuad pascha funderar allwarsamt på att sekularisera de andliga stifteelserna, för att på ett verksamt sätt afhjelpaa statens finansiella nöd. Inkomsterna uf dde kyrkliga godsen uppgå till nära två treedjedelar at all jordegendom i riket och ha hittills influtit 1 Mekkamoskens och andra religiösa instituters kassor, men statskassan har icke fått något deraf. Nu föreslår Fuad pascha att 2 Anda do a LA