Aftonbladet – 13 oktober 1865, sida 2

i Elfsborgs län fört klagan, hvarvid drätselkammaren bland annat anmärkt, att den desto mindre kunde medgitva magistratens befogenhet att förhindra drätselkammaren i dess förvaltningsåtgärder, som 2 i det för drätselkammaren. stställda reglemente, hvilket ännu egde den giltighet 55 i åberopade förordning påbjuder, betoge magistraten allt slags befattning med stadens drätsel, har K. M:ts befallningshafvande, genom utslag den 28 April 1864, törklarat sig icke finna skäl att i den hos K. M:ts befallningshafvande öfverklagade åtgärden göra ändring. Kongl. Maj:t har den13 nästlidne September låtit detta besvärsmål Sig föredragas; och, ehuru med förordningen den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse i stad öfverensstämmer, att sådana stadsfullmäktiges beslut, som afse verkställighetsåtgärd af drätselkammare eller annan sä kildt tillsatt styrelse. skola öfverlemnas till mastraten för pröfning, huruvida sådant beslut är stridande emot gällande författningar eller särskilda föreskrifter eller om stadgad underställning blifvit försummad, i hvilka fall magistraten har till åliggan!e att vägra handräckning till verkställighet af beslutet; likväl och emedan, vid det förhållande att, enligt det af K. M:t den 20 Februari 1836 f: ällda reglemente för Wenersborgs stads drätselkammare, magistratens befattning med stadens drätsel då upphört, nämnda myndighet, som enligt 55 i ofvan åberopade författning rätteligen skolat efter författningens kungörande vidtaga åtgärd för beredande af nör diga ändringar i reglementet till undanrödjande af olika uppfattning om magistratens rätt att pröfva stadsfullmäktiges beslut i dessa frågor icke bort, vid eget försummande häraf, utan ens drätselkammarens hörande förelägga densamma ett vite, hvars höga belopp ej varit af någon drätselkammarens tredska påkalladt, har K. M:t funnit godt att, jemte förklarande att stadsfullmäktiges beslut af ofvan omförmälda be kaffenhet icke böra verkställas utan att magistraten derom förordnar, dock Sin befallningshafvandes nu öfverklagade beslut undanrödja. — Tjenstledighet. Sedan Ian ren i Skaraborgs län A. M. Bolinder bl sedd till fullmäktig i borgareståndet vid instudande riksdag, har K. M:t, uppå derom gjord ansökning, beviljat honom tjenstledighet från sdagens början till och med två veckor efter densammas slut: och har länsnotarien J. F. R. Björck blifvit af K. M:t förordnad att under den tid landssekreteraren Bolinder sålunda åtnjuter tjenstiedighet ifrågavarande landssekreterarebefattning bestrida. — Fattigvårdsfråga. Hos K. M:t har Boo kapellförsamling i Stockholms län anfört besvär deröfver att, sedan iörsamlingen genom beslut vid allmän kommunalstämma den 27 Dec. 1864 för en tid af ytterligare 5 år förnyat en den 29 Maj 1859 träffad öfverenskommelsge om skyldighet för hvarje fastighetsegare inom församlingen att anskaffa husrum åt sina fattiga, samt å detta beslut begärt K. M:ts befallningshafvandes i lär net fastställelse, så bar K. M:ts befallningshafvande, medelst resolution den 16 Mars 1865 sig uråtit, att som det med gällande fattigvårdsförordning icke vore förenligt, att hemmans eller lägenhetsinnehafvare hvar för sis förplig. tades herbergera fattighjon, som af fattigvärds samhälle eller viss krets. eller rote derinom borde njuta försörjning, alltså funne K. M:t befallningshafvande sig vara lagligen förhindrad att ofvan omförmtlda mot fattigvårdsförordnin gen stridande beslut fastställa. K M:t har den 13 nästlidne September tagit detta besvärsmål i öfvervägande, och då, såvid af handlingarne inhemtas, utväg icke förefinne: att i särskildt för Boo församling gemensam fattighus sammanföra kommunens till större an tal uppgående fattighjon, samt församlingen de anförda besvären förklarat det fattade beslu Itet icke afse rubbning i dess skyldighet att ge mensamt ansvara för fattigvårdens behöriga full görande, har K med ändring af sin be fallningchafvandeg arklagade resolution nröf reiera