Aftonbladet – 12 oktober 1865, sida 2

Vi kjendte bedre Dage I salig Husbonds lid; Med Ham vi saae bortdrage Vor Lykkessol saa blid. Saalenge som hans Öie Bevogted Huus og Hjem, I By, fra Dal og Höje Da voxte Lykken frem. Nu pines vi og plages Og friste trange Kaar, Som fredlöst Folk vi jages Fra eget Huus oj Gaard. En fremmed Flok nu bygge Vil Huset reent os om, Og til vor gamle Hygge Og os er ingen Rum. Skal dette saadan blive? Skal Enden vere den? Nei! Herren nok vil give Os bedre Tid igjen. Ja, Herren han vil vaage, Antage sig vor Sag, Og gjennem Nattens Taage Vi skimte atter Dag! Thi vil vi ei forsage, Men freidig holde Stand; Der kommer bedre Dage, Det aldrig feile kan. Hvad Gud har sammenbundet, Det sammen blive maa, Den Magt er end ei fundet, Som mod hans Magt kan staae. Före kriget funnos i staden en tysk klubb, Harmonien, och två danska, Kongens Club och Borgerforeningen. Kongens Club, som mest bestod af danska embetsmän, har nu blifvit upplöst, till följd deraf, att de flesta sådana blifvit förjagade, men Borgerforeningen florerar mer än någonsin. Den är så nogräknad i afseende på medlemmarnes renhärigh , att några f, d. schleswigholsteina ?, som till följd af nu inträffade omständigheter ångrat sig och ville sluta sig ill föreningen, erhöllo vid hballotteringen nästan idel svarta kulor — någonting som ser temligen rigoröst och opolitiskt ut, ehuru visserligen frän andra sidan invändes, att alla de, som hört till det augustenborgska partiet, utgöra politiska vinglare och lyck sökare, på hvilka man aldrig kan lita. För öfrigt börjar ?bondångern? nu uppenbara sig på mångfaldigt sätt inom det läger, der min genom sitt idkeliga skrik på förtryck och genom sina agitationer inom tyska pressen framkallat det sednaste kriget och de förändringar, som deraf varit en följd. En del af de aliramest komprometterade schleswig-holsteinarne? hafva iunnit det rådligast att vräka augustenborgaren öfverbord och kasta sig helt och hållet i preussarnes armar. De öfriga äro ytterligt illa till mods, pch många bland dem önska af allt hjerta, att det vore möjligt att komma tillbaka till det gamla förhållandet, ehuru de flesta skämmas att tillstå det. En sådan sakernas ställning har utöfvat sin tillbörliga verkan, såväl på den verkligt lojala befolkninzen, som ända intill sista tiden varit så terroriserad, att den icke kunnat gifva luft åt sina känslor, men nu gör det ganska oförbehållsamt, som äfven på de politiska neurerna, hvilka nu finna att det augustenborgska kotteriet handlat högst dåraktigt. Dä man icke törs säga någonting om de preussiska makthafvarne, uttömmer man i stället så mycket rundligare sin vredes skåar öfver det gamla upprorsoch augustenvorgspartiet, som är roten och upphofvet ill allt ondt?. Och detta äfven i det allrasydligaste Slesvig. På ett värdshus i Flensborg såg jag ett nummer af den i Cappeln itkommande Angler Zeitung?, som tager pladet. från munnen på ett i sanning högst närkligt sätt. Småningom — hette det i lenna artikel — lyfter sig den slöja, som hittills höljt historien om dessa skräckdagar 864, hvilka såsom en rasande lavin störade in öfver Slesvigs fält, och deras källor Bli nu äfven synbara för den icke-invigdes igon. Det var icke de all:erades trupper, om bragte dem. Nej, alla afskyvärdheter, om begingos, skedde bakom deras rygg, ut de maroderande hopar, som följde efter lem eller af deras inhemska trosförvandter. )ch de hade i sanning ett lätt spel, då de örgrepo sig på värnoch skyddlösa men niskor, förföljde och förjagade dem. Idel ädana personer voro de dessa terrorister, wvilkas moraliska värde aldrig stått högt ich icke heller sedermera stigit. Och med wilket hyckleri sökte de icke bemantla sina ändligheter! De, som stodo ispetsen och om ävnu hade en känsla af skam och heler, ställde sig visligen bakom kulisserna ch sköto framför sig dåliga subjekter, som lIdrig haft någon känsla af ära, rätt eller villighet och fröjdade sig öfver det skådepel, som deras marionetter uppförde, och var och en som kunde skrifva skref i den örsta bästa ölstnga vid den skummande deln en glänsande berättelse om den utmpade augustenborgska segern, hvari priades den höga grad aflaglighet, som råder 108 vär pöbel. Det var pioniersrna för den ugust: nborgska kultur, som skulle införas vårt fosterland Slesvig, s.m våra förfäder edan urminves tider hafva ortlat. Och hvarfrån kom denna storm? Kom den från Blesvigs bofasta befolkning? Nej, den kom rån Holstein, och Kiel var den ZBalushåla, varifrån den utblåstes. Derifrän kommo ugustenborgska agenter, enstaka, parvis Mer i hopar, för att göra revolution på det lesvigska folkets vägnar. En enda skomaarverkstad i Holstein bestod sålunda t. ex. lesvig fyra sådana läromästare. Eu sådan räktig kämpe yttrade nyligen till ett frunimmer, som förundrade sig öfver, att han u öfvergifvit den augustenborgska saken: Ja, aderion gånger har jag på olika ställen roklamerat hertigen; men nu är jag mätt å denna Bier-Fredrik?. Åtskilliga af dessa ersoner uppburo ordentligt dagsarfvode, till 3 thaler courant om dagen. Allt Sen ön Rö EA ER