Aftonbladet – 12 oktober 1865, sida 2

STOCKHOLM den 12 Okt, En Jernvägsresa genom Slesvig. (Bref till Aftonbladet.) I. Hamburg den 30 Sept. på aftonen. Några timmars vistelse i Flensborg äro tillräckliga, för att få ett begrepp om den närvarande ställningen och stämningen derstädes, isynnerhet om man förut har någon kännedom om personer och förhållanden. Flensborg har alltid varit en dansksinnad stad och är det nu mer än någonsin. De frukter som befrielsen? hittills burit, ha i hög grad ökat oviljan mot det augustenborgska kotteriet, som för egennyttiga syften ställt till alltsammans, och sympatierna för Danmark, under hvars hägn stadens välstånd uppblomstrat och till hvilket land den känner sig starkt dragen genom de materiella intressenas band, hatva ännu mera förökats. Flensborg är för närvarande en betydande handelsstad, derom vittnar rörelsen i dess hamn, lifligheten på dess vackra gator; men huruvida denna betydenhet skall kunna bibehålla sig under ett preussiskt eller augustenborgiskt regemente, är högst problematiskt; skilsmässan från det verkliga moderoch hufvudlandet har redan visat ett ganska menligt inflytande på alla affärer). Flensborg är på visst sätt en bild af Slesvig i sin helhet. Hela den nordliga delen af staden (deri inberäknadt hela Skepps bron) till och med Norra torget, är danskt. Derifrän och till nya Rädhusgatan ligger ett blandadt distrikt, der danskheten dock är något öfvervägande; söder om denna linia är det tyska elementet ensamt herrskande. Man har derföre en eller annan gäng på fuilt allvar kunnat framkasta det proJektet, att för den händelse Slesvig skulle delas, låta delningslinien gå mid: igenon: Flensborg, utetter Rädhusgatan. Sådant skulle dock ha sina svärigheter; etablerandet af en tullgräns vore hardt nära omöjligt, och då den danska delen skulle få hela den egentliga hamnen, skulle den tyska återigen komma i uteslutande besitining el bangärden, För öfrigt är den största delen af den tysktalande befolkningen högligen dansksinnad i politiskt hänseende; hvår och en ibland dem, som har något att skaffa med affärer och industri, handlande och handtverkare, kunna också tala danska, hvilket är nödvändigt för dem med afseende på den kringboende dansktalande landtbefolkningen. I Flensborg fanns före sednaste krigets utbrott ett högre elementarläroverk, tuliständigt på den klassiska och reala linien. vid hvilket undervisningen skedde, dels på tyska och dels på danska, så att det var någorlunda jemnt och billigt deladt. Numera är det förvandladt till ett rent tyskt gymnasinm och de förra lärarne äro afskedade. En af dessa har dock stannat qvar i Flensborg och der upprättat ett privat läroverk, fullständigt endast på reallinien, vid hvilket undervisningsspråket är både tyskt och danskt. Denna skola har ett stort antal elever, så stort som utrymmet medgifver, och det är en stor ifver att der kunua få en plats för sina barn, så att man autecknar sig på förhand för blifvande 1edigheter, såsom vid Nya elementarskolan i Stockholm. Före kriget exi-terade en särskild dansk församling, med Helligaandskirken till sockenkyrka, i hvilken för öfrigt hvem som ville af stadens invånare kunde inträda, atan att vara hindrad af sitt förra sockenband. Denna församling, som omfattade 5—600 familjer, är nu upphäfd. Man får visserligen hålla en dansk predikan hvarje söndsg i Helligaandskirken; men det är endast på samma sätt som det är medgi vet att i Stockholm hålla rysk och engelsk predikan; sjelfva församlingen finnes icke mera. Ånnu existera likväl församlingens danska folkskolor och besökas flitigt; få se, huru länge vederbörande vilja låta dem vara vid lif. De dansksinnade i Flensborg hålla mo-l: det uppe och äro långt mera fulla af hopp och förtröstan än schleswig holsteinarne?. Manteuffels beryktade tal och preussarnes påbörjade fästningsarbeten å Als, hvarom : nu talas vidt och bredt, hafva ej kunnat nedslå de förras förhoppningar. Man häller danska reunioner och danska litterära föredrag och då det icke är möjligt att annonsera dem eller begagna offentliga loka ler, samlas man i enskilda hus, der stora salar finnas, och läter genom vänner och väns vänner transpirera, när samliogen skall ega rum; sådant kunna de ?schleswig-holsteinska? embetsoch polismännen svårligen hindra och preussarne, som tillsvidare vilja bevara ett visst sken af moderation, skulle näppeligen tillåta det. Så hölls för några dagar sedan ett föredrag om Gumlög Ormtunges sa a, som åhördes med lifligt intresse. Före och efter föredragen sjuugas danska sånger, för hvilket ändamäl små häften särskildt blifvit tryckta. Jag tillåter mig att ur ett sådant häfte meddela följande Indgangssang ved Möderne. Mel.: Vift stolt paa Codans Bölge. Velkommen Ven! Veninde! Til vanligt Möde her, Åt styrke Sjal og Sinde I Tidernes Besveer. Vi tro vil holde sammen, T 51 bamma hvad dar vil