Aftonbladet – 11 oktober 1865, sida 2

Article Image
— Kyrkligt. Under denna rubrik läser man i Göteborgs Handelstidning: Afkyrkliga cereu:onier aro de, som blifvit förbundna med menniskans inträde ilifvet, ofta af ganska betäuklig beskaffenhet för den nyföddes fysiska helsa, äfven om den anil:ga välfärden anses dermed så mycket kraltigare beirömjad. I de flesta kristna kyrkon möter man i detta hänseende barndopet:: judar och muselmän halva om skärelseu, (hvilken väl ock, i parentes sagdt, bort bibehållas hos sådana kristna, som betona orden att jeke en prick af lagen — Mosis lag — skall förgås?). Den förra ceremonien är, säsom den försiggår hos bättre folkt, oskadlig, då barnets hufvud begjutes med ljumt vatten i hemmet; men i vissa landsörter, der allmogen af formalistiska prester tvingas att föra sina späda barn, inom en vecka efter deras födelse, långa var till kyrkan för att der döpas, der blir denna akt, särdeles under den kallare årstiden. ganska farlig för barnets helsa, en farra, som uppfyller mången moders hjerta mied stor st. Omskä n inom den mosaiska mlingen är dock en ännu mycket vådligare han-ling, förenad utomdess med hjertslitande smärta för det arma barnet, hvars lil mer än en gång står dervid på -pel. Plänge hafva ock medlemmar af den mosaiska församlingen betraktat denna ceremoni med fasa och hafva suckat efter tillälle att kunna afskudda sig ewt ok,som för dem saknar allt religiöst värde, men qvarstår bloit såsom en barbarisk tradition. I Tyskland lära ock finnas församlingar, fom öppet brutit mot depra tradition och afskalttat omskärelsen. I Göteborg har en behjertad lamiljefader nyligen ingått på samma bana, och flera föräldrar äro benägna att följa det goda föredömet. Naturligtvis röna de härvid mycket ogillande från de gammalreligiöses sida, hvilka identifiera religionens höga sanningar med toma, föräldrade ceremovier, men de upplysias mening skall dock ofelbart segra, och den aktade mosaiska församlingen härstädes skall då hafva frigjort sig från det upprörande tvånget al en ceremoni, som är ej blott vidrig, utan tillika — efter hvad läkare vitsorda — vid många tillfällen farlig för barnets lif och helsa. Denna församling åtnjuter nemliger den oskattbara förselen af en inre kyrklig trihet, som sätter densamma i stånd att kunna reformera sin kult efter en fortskridande civilisations fordringar. Skall ej den protestantiska bekännelsen kunna göra detsamma? Skola vi ej kunna å utur vår kyrkolag upphäfdt det barb: riska stadganae om barnets döpandei kyrkan TUR fr

11 oktober 1865, sida 2

Thumbnail