Aftonbladet – 7 oktober 1865, sida 3

Article Image
idne Juli blef notarien O. J. Hultgren, som ;rhållit magistratens förordnande att under viss tid förestå en civilnotariebefattning vid härvarande rådhusrätts tredje afdelning, före utgången af tiden för förordnand:t skild lerifrån, af orsak som finnes angifven i nedanstående protokollsutdrag: Utdrag af. protvkollet, hållet hos Stockholms magistrat den 25 Juli 1865. S. D. Jemte det ordföranden på rådstufvu rättens tredje afdelning hr rådmannnen Öhnell till magistraten ingaf en så lydande nu uppläst handlin, Afskritt till K. M:ts och rikets svea hoträtt. Sistlidne måndag hemsände undertecknad t. f. civil notarie i härvarande rådstufvurätts tredje afdelning till afdelningens ordförande hr rädmannen P. Öknell de vid sessionen den 13 innevarande månad förda protokoll, för att lemna bemälde ordförande tillfälle till anteckning att de blifvit behörigen uppsatta. Protokollen återbekommos af mig i går. i dag å dem verkställd granskning ha: jande 5 protokoll uppptäckt, att för blifvit begången dymedelst, att vid början al kontexten å samtliga af dem blifvit tillsatta bokstäfverna ?S. D.; att vid slutet af tvenne, l. -mligen målen mellan Wåhlander och Ericsson, mt Bergman och Sundstedt, vid slutet afkon-: texten blitvit tillsatt ordet afträdde?; att i må1 let mellan Bergman och Ericsson ordet före-l4 tedda blifvit utstruket och ordet åberopade; öfverskrifvet ; att i målet mellan Bergman ochlj Sundstedt ordet stämningsansökningen? blifvit, i kontexten inskrifvet mellan raderna; att i bräd-l!y den af sistnämnda tvenne mål blitvit tillskritvet j 6 : t 1 —— 5. GL just. Öhll); samt i brädden af de öfriga 3 mälen mellan Sjöqvist och Nibelius, Sandberg och Christofersson samt Lundqvist och Helleberg blifvit tillskrutvet Cvidi Öhll). Och som jag skäligen misstänker hr rådmannen Öhnell att hafva begått nu omförmälda förfalskning, så får jag härmed hos kongl. hofrät-, ten angitva honom för detta i embetet begångna I, brott. Stockholm den 19 Juli 1865. OO. Ii ; Hultgren. Från den till K. M:ts och rikets svea hofrätt ingifna hufvudskriften rätteligen afskrifvet, betygar Ex officio Eugene Westin t. f. hofrättsnotarie? ; tillkännagat hr rådmannen, att t. f. civil notarien Hultgren i dag förklarat, att han ej ville ställa sig till efterrättelse den ordning, som städse å afdelningen iakttagits, att vederbörande expeditionshafvande två dagar före hvarje . rättegångsdag till ordföranden hemsänder protokoll och handlingar i mål, som samma rättegångsdag skola förekomma hos rådstufvurätten ; att då hr rådmannen begärt att få genomläsa protokoll i ett mål, som redan varit afgjordt, t. . civilnotarien Hultgren vägrat denna begäran, under förmälan att han för protokollen ensam vore ansvarig; då allt detta, efter hr råd. mannens förmenande, bevisar att t. f. civilnotarien Hultgren ej är så qualificerad, att han må kunna fortfara med det förordnande, som han af magistraten den 16 sistlidne Juni undfått, att jemte vice häradshöfdingen F. Hjortsberg intill den 16 instundande Augusti förrätta civilnotarietjensten å rådstufvurättens tredje afdelning, hemställde hr rådmannen Öhnell, att magistraten måtte förklara Hultgrens förordnande hafva upphört. Sedan hr rådmannen Norbin äskat att t. f. civilnotarien Hultgren måtte blifva hörd öfver hvad honom blifvit lagdt till last, men magistratens öfriga hrr ledamöter ansett Hultgrens hörande ej nöjdigt, beslöt magistraten, efter någon ötv läggning. att vice notarien Hultgren borde tillsvidare skiljas från det erhållna förordnandet att vara civilnotarie på rådstufvurättens tredje afdelning, och anmodade magistraten hr rådmannen Öhnell att underrätta vice notarien Hultgren om detta magistratens beslut. År och dag som ofvan. På magistratens vägnar J. O. Sundell. Öfver detta beslut anförde notarien Hultgren besvär hos öfverstäthållareembetet i en till detta embete ingifven skrift af följande lydelse: Till öfverståthållareembetet i Stockholm. Öfver Stockholms magistrats bilagda beslut af den 25 sistlidne Juli, hvarigsnom jag blifvit skild från det mig den 16 sistlidne Juni meddelade förordnande att, jemte vice häradshöfdingen Hjortsberg, intill den 16 innevarande månad förrätta civilnotarietjensten årådstufvurättens tredje afdelning, får jag härmed anföra besvär och för vinnande af ändring i samma beslut anföra följande: Såsom öfverståthållareembetet af magistratens bilagda protokoll behagade inhemta, har jag blifvit från förordnandet skild på hemställan af hr rådmannen Öhnell, utan att jag förut blifvit hörd öfver hvad hr rådmannen haft att lägga mig till last. Magistraten har således vid detta tillfälle afvikit från den hitintills i Sverge såsom undantagslös ansedda rättsprincipen. att ingen bör dömas ohörd — ett förfarande, så mycket betänkligare, som ja?, enligt den för Stockholms rådstufvurätt gällande arbetsordning, i egenskap af tillförordnad civilnotarie, utöfvade domareembete. 36 S regeringsformen stadgar, att de, som bekläda domareembeten, så högre som lägre, icke kunna, utan medelst ransakning och dom, från sina innehafvande sysslor af konungen afsättas. Grunden till detta stadgande är naturligtvis den, att lagstiftaren velat tillförsäkra den svenske domaren en oberoende ställning, så att han icke må behöfva befara, det han, genom att uppfylla sin pligt, må kunna sodtyckligt skiljas från sitt embete. Men af enahanda skäl bör den tillförordnade domaren åtnjuta samma säkerhet att ej kunna godtyckligt skiljas från ett honom meddeladt förordnande, Isynnerhet är detta af vigt i en domstol så sammansatt, som våra rådstufvurätter: ty kan en der tillförordnad domare, utan ransakning och dom, från sin befattning skiljas af just samma ledamöter, tillsammans med hvilka det åligger honom att döma, huru skall han då våga att, vid öfverläggningar till rättens beslut, frimodigt yttra och förfäkta en från dem skiljaktig mening? Kan icke i sådant fall hvarje ord af en tillförordnad notarie, hvilket icke öfverensstämmer med rådmännens åsigter, tydas som en förolämpning mot dem, hvilket kan föranleda hans skiljande från förordnandet? Ja, vinner det stadfästelse, att magistraten kan, på hemställan af en ordförande, skilja en person från ett förordnande, utan att denne får tilltälle att förklara sig öfver hvad som blifvit lagdt honom till last, farväl då med all sjelfständigheti tänkesätt hos den yngre delen af domarckåren, hvilken söker sin bildning i Stockholms rådstufvurätt! Ingen annan än en lycksökare kan då hoppas eller vilja söka att der vinna befordran. Ehuru jag är ötvertygad, att jag icke behöfde anföra mera för vinnande af bifall till mitt yrkande, att det öfverklagade beslutet måtte varda upphäfvet, vill jag likväl med några ord bemöta de af hr rådmannen Öhnell till stöd för beslutet anförda och af magistraten godkända skäl. Det första af dessa utgör den omständigheten, att jag hos k. hofrätten gjort angifvelse om i dringar och tillägg, som hr rådman Öhnell v tagit i rådstufvurättens af mig förda protokoll. Denna angifvelse härleder sig från den olika uppfattning, som eger rum mellan hr rådmannen Öhnell och mig angående en notaries rättigheter och skyldigheter. Hr rådmannen Öhnell anser sig, i egenskap af ordförande, berättigad att göra rättelser i det af notarien förda protokoll. För min del är jag deremot af den mening, att hvarken ordföranden eller någon annan är till en sår dan åtgärd berättigad, och denna min mening stöder jag dels på 14 kap. 6 rättegångsbalken, dels nå 6 och 17 SS i gällande expeditlonstaxa.

7 oktober 1865, sida 3

Thumbnail