Aftonbladet – 7 oktober 1865, sida 2

STOCKHOLM den 7 Okt. För närvarande ligger i civildepartementet och väntar på Kongl. Maj:ts algörande ett besvärsmål, som är af beskaffenhet att påkalla den allmännaste uppmärksamhet. Det angår frågan om stadgande af en viss praxis 1 en högst maktpåliggande hbänsigt rörande kommunalstyrelse. Vära nya kommunalförfattningar innebära till sin syftning och grundtanke ett så vigtigt verktyg för vidmakthällandet sf en verklig allmänanda i landet och dermed äfven för befordran af det politiska medvetandets och den sanna medborgerlighetens fortgående utveckling, att hvarje uppriktig vän af folkfrihet och framåtskridande bör, hvad på honom ankommer, vaka öfver dessa förtattningars tilllämpning i samma anda, som framkallat dem, d. v. s. en rent medborgerlig. Hvarje äfven det minsta afsteg från en sädan anda är egnadt att i det intresse, som ser snedt på den medborgerliga jemnlikhetens riktiga genomförande, utså missbrukens ogräs bland kommunallifvets hvete. Och hvarje skymt af vaknande operationslust hos ett sådant intresse bör noga bevakas och hållas inom vederbörliga skrankor, så att ogräset icke för tid att skjuta brodd, sprida sig och en vacker dag bära sina bittra frukter. Ett af de oundgängligaste vilkoren för utvecklingen at kowmunuallitvet i god anda är att gifva dess styrelses förhandlingar en fullkomligen offentlig karakter, som uvarken undandrager sig eller trotsar den kontroll, som til hör hvarje rent spel i offentliga värf. All slags smyghandel härutinnan bör noga förekommas. Det ifrågavarande besvärsmålet rör en tvist, som uppkommit bland medlemmarne af Lunds stadstullmäktige angående beskatfenheten af protokoll öfver öppen omröstning. Flera ledamöter af stadsfullmäktige hade yrkat, att protokoll öfver en likmätigt 41 af förordningen om kommunalstyrelse i stad anställd öppen omröstning skulle upptaga namnen på de ledamöter, som röstat för den ena eller andra af de i framställd proposition inuefattade meningarne, så alt man ur det öfver cn sådan förhandling förda protokollet kunde se, hvilka ledamöter om den vid voteringen segrande och sälunda till beslut upphöjda meningen ense varit. Andra ledamöter förklarade, att protokollet icke finge upptaga mer än summan af sjeltva de tör och emot den propositionsvis frumställda frågan afgifna rösterna; hvilka personer röstat för eller emot, det vore en sak, som ej hörde dit. Den så uppkomna meningsskiljaktigheten bragte: till afgörande genom votering; och befanns den sednare meningen hafva blifvit den segrande. Minoriteten förklarade häröfver hos konungens befallningshafvande i länet sitt missnöje, men fick afslag. Konungens befallningshafvandes utslag härom är af följande lydelse: Landshöfdingeembetets uti Malmöhus län utslag uppå de besvär, följande Lunds stadsfullmäktige, nemligen hrr professorer a P. E. Gel: lerstedt, C. W. Linder, G. Broomeå. Gust. Ljunggren, C. F. Naumann och Axel Möller, rector schole G. M. Sommelius, bagaren P. Möller, domkyrkokamreraren Sven Carl Brink, handlanderne A. G. Lundahl och L. M. Westrupp samt bokhandlanden J. Gleerup anfört öfver det vid stadstullmäktiges sammanträde den 10 Mars detta år fattade beslut, att, när öppen omröstning försiggått inom stadsfullmäktige, i protokollet endast skall upptagas omröstningens hufvudsakliga resultat, men icke hvarje röstandes namn och röst; yrkande klaganderne upphäfvande af detta beslut såsom olörenligt med hvad god ordning och allmän lag angående protokollstöring bjuda samt liggande utom gränsorna för stadsfulmäktiges betogenhet; deröfver ej klagande stadsfullmäktige 1 Lund hörde blifvit och sig yttrat; hvarefter klaganderna påminnelser afgifvit, 1 sätt handlingarne visa; gifvet å Malmö landskansli den 8 Juli 1865. Landshöfdingeembetet har tagit under öfvervägande, hvad parterne hvar å sin sida andri git, samt finner dervid klaganderne icke hafva anfört skäl, som kunna föranleda till ändring uti eller upphäfvande af öfverklagade beslutet, utan varda besvären afslagne. Den med utslaget missnöjde c. (följer besvärshänvisning. y