Aftonbladet – 6 oktober 1865, sida 3

Om Carlstads nybyggande. Till Redaktionen af Aftonbladet. Ritningarne öfver Carlstads ombyggnad ärc nu af konkurrenterna inlemnade och redan ex ponerade. — Nästan alla närma sig hvarandra uti stadens anläggande efter dess fordna läge. med mer eller mindre förändringar af gatorn och endast få hafva afvikit från detsamma fö att mera sammanbygga och koncentrera den: men enligt mitt tycke ej till dess förmån. — Stadens läge betingar eig härvidlag sjelf. Om: sluten som den är af elfven på norra sidan, en vik af Wenern på den södra och genomskurer af en kanal, har planläggaren genast gifvet för sig huru han bör gå tillväga. Längsstränderna åt N., NV., NÖ. och O. sidorna hafva de flesta anlagt alleer och promenader, hvilka sedan gående öster och vester om staden förena sig med den all, som löper parallelt med den pro: jekterade jernvägslinien söder om staden. Alla hafva utvidgat gatorna, så att de större äro 38 å 40, de mindre 28 å 30 alnar. Hvad som i säkert är det, att Carlstad kan blifva en af de vackraste städer i Sverge, såvida nemligen att stadsboerna förstå och vilja blicka in en smula i framtiden och ej genom den svåra ställning. hvari de för närvarande befinna sig, glömma de efterkommande och endast söka komma ifrån saken så lätt som möjligt, för att i en knapp vändning få tak öfver hufvudet. — Hvad staden saknar är en god och väl genomtänkt byggnadsoch brandförordning, hvarföre det torde vara af behofvet råkalladt. att innan någon byggnad börjar, så fort sig göra läte utarbeta en sådan, som noga och bestämdt angåfve huru man bygga skulle. — Insändaren för sin del anser, att alla de qvarter som ligga mellan de gamla Herregårds och Pumpkällegatorna, d. v. s. den mellersta elen af staden, som stryker från öster till vester ned mot vestra bron och innesluter alla de punlika byggnaderna, såsom elementarskolan, yrkan, rådhuset, residenset, banken, frimurarelogen, hotellet och hypotekeshuset m. fl., borde vara at sten, och att endast de delar af staden, som låge norr och söder om dessa gator, öster om kanalen samt vester om Gamla Skutbyggaregatan skulle få bebyggas ömsom med sten, ömsom med trä. Önskvärdt vore om byggnaderna mot gatan finge 5 å 7 alnars planteringsmån, så att invånarne ej behöfde insupa ångorna direkte ur de eljest för nära husen liggande rännstenarne, eller sluppe att generas af nyfikna blickar från de förbivandrande. Meningarne äro mycket delade om huru planteringarne af träd å gatorna klokast och förmånligast skola anläggas. En del önska, att midt uti gatan anlägga en alle, en del åter endast en enkel rad at träd, en del deremot önska planteringarne vid sidan af gatan, mellan densamma och husraderna. — Det låter visserligen säga sig och kan äfven vara sannt att staden skulle blifva särdeles vacker om man i midten af gatan hade en all med körbanor på båda sidor om densamma; men tänker man närmare på saken, så skall man snart inse att detta arrangement blir nästan dubbelt så dyrt som det att hafva träden på sidorna, derföre, att de dubbla körbanorna fordra dubbel anläggningskostnad och dubbelt underhåll. Dessutom är det hinderligt för trafiken då man ej får köra tvärt öfver gatan, svårt att stenlägga kring trädstammarne och obehagligt deröre, att trottoirerna komma att stryka utmed nedre våningens fönster. Använder man en rad träd midt i gatan åter, så kan den promenerande ej af densamma hafva någon egentlig nytta; dubbla körbanor erfordras och trottoirerna komma inpå husväggarne. — Men skulle någon af dessa projekt användas, så förordar jag det sednare arrangementet såsom billigare och ej upptagande så mycket utrymme, allrahelst trädplanteringen på gatan endast är afsedd att hämma eldens spridning i händelse af eldsvåda. Mycket torde vara att orda om en hop önskningsmål för det snart ur askan sig åter resande samhället, men härmed torde få sparas tills dess stadsregleringsfrågan hunnit litet närmare sin lösning, då i afgörandets ögonblick ett ord, framkastadt i rätt tid, lättare tages till råds och ihågkommes än det, som långt förut blifvit nämndt. Måtte emellertid den klokhet och omtanka, som utmärka stadens vederbörande vid alla vigtiga frågors afgörande, äfven denna gång leda dem wid den vigtiga förrätt nings utförande, med hvilken de nu äro sysselsatta; en förrättning, hvars utförande för kommande århundraden likväl som för stunden ovilkorligen skall sätta den rätta prägeln på de beslutandes smak, insigt, beräkning och förutseende och, om lyckligt genomförd, blir den verkliga corona civilis, som lemnar ett säkrare vittnesbörd om deras duglighet än en förlupen vasatrissa. — 225200