Aftonbladet – 5 oktober 1865, sida 3

ejligen inga finnas, och trots den skicklig ilengelske ingeniören Hawkshaws för ett å s sedan afgifna gynnsamma berättelse om an läggningen, påstå de dock ständigt att före taget icke står att realisera. ed andr: a Jord: de måla fan på väggen vid hvarje till . fälle. Den engelska regeringen skall fler: gånger ha förmått Porten att förbjuda ka nalens fortsättande, ja det gick en gång 1 Jända derhän, att en firman utfärdades, som I förbjöd kompaniet att vistas på näset. Les: 1 Iseps brydde sig emellertid icke derom, utan tannade qvar. ,) Det är nu tio år sedan Lesseps förvärf; vade sig tillstånd till företaget. Planen uppt gjordes och tre år derefter utfärdades ini Ibjudningar till aktieteckning. Det ofantliga anläggningskapitalet, tvåhundra millioner i I franes, tecknades under loppet af en månad af det till uppoffringar för stora och äroI fulla företag alltid beredda franska folket. v År 1860 börjades anläggningen med det öde tnäsets förvandling till en vistelseort för menniskor. Detta var nästan den svåraste och dyraste delen af uppgiften. Der sak, nades vatten, bröd, bostäder, der saknades -Jallt, och det mesta måste föras öfver från Europa. Nu finnas dessa vilkor för allt arI bete tillstädes i rikligt mått, och derför är Iden del af företaget, som återstår, om än Iden qvantitativt största, dock i verkligheten Iden minsta, och detta än mera, sedan man, som bekant är, kommit så långt, att en Ipassage för transportbåtar är öppnad; ty Iman kan nu öfverallt på hela linien taga ångkraften i anspråk och låta maskiner aflösa menniskor. Enligt företagets plan skulle detta omfatta anläggandet af en 25 fot djup kanal öfver landttungans smalaste del, till begagnande för stora skepp — den s. k. ?maritima kanalen? — samt af en mindre kanal från en af Nilarmarne till omkring midten af Iden stora och deritrån parallelt med denna till Röda Hafvet — ?sötvattenskanalen.? Den sistnämnda kanalen skulle endast ha det för vanlig flodskeppsfart nödiga djupet af omkring 4 fot och endast fyllas af det rån Nilen kommande söta vattnet. Med detta skulle man öf-ersvämma och befrukta de angränsande landsträckorna; ty, som bekant är, behöfver den egyptiska jorden endast Nilvatten för att kunna odlas. Det söta vattres ledande genom öknen till maritima-kanalen var äfven af stor vigt för dennas utförande, emedan man derivenom fick dricksvatten åt arbetarne. Denna plan har i det väsentliga blifvit följd; och då jag i slutet af sistlidne April ankom till Egypten, hade man kommit så lånet, att ?Sötvattenskanalen? från Nilarmen vid Tel-el-Kebir till Suez var fullbordad med undantag af slussarne, som skola hindra det direkta sammanflödet och tilllika åstadkomma förbindelsen med den maritima kanalen vid Ismaellia och med Röda Hafvet vid Suez. Stora kanalen var icke på något ställe fullbordad i afseende på djupleken, men väl på många ställen i afseende på bredden. Från dess utlopp i Medelhafvet vid Port-Said intill midten, bvarest, såsom redan blifvit nämndt, sötvattenskanalen skall sluta sig till den, var den segelbar för fartyg af omkring 4 fots djupgäende. På den södra hälften var den utgräfd till olika djup, men icke öfver allt så mycket, att man kunde segla deruti. Passagen , vidare fram till Suez måste derför ske ge-! nom sötvattenskanalen. Sålunda var förbindelsen mellan Medelhafvet och Röda hafvet . åvägabragt på det sätt, att man seglade den norra haltva vägen genom den maritima ka nalen och den södra genom sötvattenskanalen; likväl följer af sig sjelf att då slussarne icke voro fullbordade, måste man gå ett par steg landväg från den ena kanalen : till den andra och der taga en ny båt till resans fortsättande. Det är fullbordandet af dessa slussar, hvarigenom man är iståndsatt att med lastpråmar segla hela vägen, som gifvit anledning till publicerandet af öppnandet af en direkt förbindelse mellan hafven. Att denna passage, såsom de engelska tidningarae förmena, skulle vara så beskaffad, att det första skepp, som begagnade den, äfven blefve det sista, kan jag icke medgifva. Då jag för tvenne månader sedan sjelf seglade genom dessa :kanaler, märkte jag intet tecken till en så kortvarig existens. Ehuru fem år voro förflutna sedan gräfningarne börjades, kunde jag icke upptäcka att uti kanalerna hade sammanbläst sand i någon större mängd. Äfven om det, såsom Huwkshaw antager, årligen sk lle kunna samla sig omkring 30.000 kubikfamnar aand, skulle kostnaden vid dennas upptagande medelst muddermaskiner endast belöpa sig till 160,000 rdr, som är en ringa utgift, der inkomsten är beräknad till 26 millioner årl gen. Det hinder för begag nande, som en sådan sandsamling kan föruuleda, är endast obetydligt mot de hinder, för hvilka kanaler i våra nordliga trakter iro utsatts. Det kan väl vålNa någon oläsenhet vid alt upptaga den nedblästa sanden, men icke föranleda uppehåll i skepps farten. Hos oss deremot skulle is spärra en sådan kanal i flera månader, och undanrödandet af detta hinder för passagen medföra vida större utgift än sanden i denna trakt, ler blået för öfrigt hör till sällsyntheterna. Jag kan i det hela taget icke inse, att vidnakthällandet af Suez-kanalen kan gifva anedning till allvarliga bekymmer. Den är visserligen på de flesta ställen utgräfd i lös nd, med sidor, hvilkas sluttning är som :2; men då det är så godt som ingen skilad mellan hafvens vattenstånd, skalllyckigtvis icke någon så stark ström kunna ippstå i kanalen, att sanden rifves ned och analbädden derigenom förderfvas; och som let i denna vattenlösa öken icke finnas nåra källsprång, skall en sjunkning eller ett as icke heller vara att befara. Kanalbäddens skada är närmast att befara f de småböljor, som dels vinden och dels keppen under sin passage kunna åstadkomna. Dessa böljor bortslicka nemligen sanen något under och öfver vattenlinien; en till förekommande deraf har man tänkt å att förse stränderna litet öfver och uner vattenlinien med en beklädnad af sten. om n:.. då passaven är i oåno lätt kan