Aftonbladet – 4 oktober 1865, sida 2

Article Image
Om dessa förutsättningar äro riktiga, så är det på naturlig väg som penningeställningen förbättrats och en längre tid sålunda bibehållit sig, oaktadt beklagligen hvarken jern. eller träskeppningen varit särdeles fördelaktig. Sedan den 31 sistlidne Juli har riksbankens diskonto fortfarande varit 5 procent. Att riksbanken under samma tidrymd för penningar insatta på deposition erlagt 5 procent, och således 1 afseende på upp. och utlåningen åtnöjt sig med att skäppa och få skäppa? är ganska anspråkslöst. Riksbanken är utan allt tvifvel den enda statsbank i verlden som gifver och tager samma ränta. Men så är den ocså troligtvis den enda sedelutgifvande bank, som planmessigt visat sig sträfva att förringa värdet af egna banksedlar, genom att ?så vidt ske kam? gifva banksedelinnehafvare valuta antingen uti underhaltigt småmynt eller uti Hamburgerbanko efter en uppstegrad kurs. Det kan emellertid ifrågasättas huruvida landets centralbank gagnar genom att hålla en räntefot som måste tvinga den att uteslutande välja de ?finaste papperX, ty der är ingen marginal för möjliga förluster. Blir ej den naturliga följden, att ?mellanhänder? uppträda och att den egentliga köpmannen eler industriidkaren får betala rörelsekapitalet dyrare än om han till en något förhöjd räntefot direkt kunde vända sig till banken? Supposit:onen ligger åtminstone nära till hands, ty det är föga antagligt att när man afsäger sig all vinst på en rörelsegren man derjemte skall befinnas villig löpa den risk sem med utlåning i allmänhet är förknippad. Penningeställniogen har länge varit god och är ännu tillfredsställande, men det kan icke nekas att en ökad efterfrågan på sednare veckor visat sig, och då enhvar känper att denna tid på året tager i anspråk större rörelsekapiteler, eå anse vi att en förhöjning i räntefoten icke skulle försämra penningeställningen, utan blott verka såsom ett gif akt åt dem som möjligen tro på beständigheten af den ymniga penningetillgång son har varit. Väl säges riksgäldskontoret haba afslutat ett lån på 9,000,000 Thaler, denf 4,000,000 Thlir fixt mot en annuitet af ;Sw0 procent att utgå årligen under 65 år, förutom öfriga agrementer till långifvarens fördel; men vi betvifla gerna denna sägen, emedan det synes oss bra nog otroligt, att man skulle vilja belasta tvenne generalioner med en dryg utgift, uppkommen tillföljd af dålig konjunktur för dylika låns upptagande. Långt hellre skulle vi hafva set: införandet af perpetuella räntor i vår stasskuldbok eller upptagandet ef kortare auwrteringslån, äfven om det hade blifvit af 1öden att derför erlägga en högre ränta. Pådet hela är det väl ingen olycka om dema låneoperation besannar sig, ty rikets stärder torde deraf finna, hvad vi längesedar förordat, att alla upplåningar för staten3 räkning bör besörjas af finansministern, hvaremot liqviderna fortfarande böra verkställas af rikegäldskontoret. Om nu detta lån är afslutadt eller icke, så har det dock redan visat sitt inflytande på vexelkurserna och är således denna nyhet diskonterad?. Banker och bankirer synas vara villiga trassenter, i förhoppning stt riksgäldskontorets vexlar, för så vidt de ej behöfvas i och för riksgäldskontorets egna liqvider, skola komma i marknaden inom trenne månader. Lånet bidrager således redan nu till att upprätthålla penniogetillgången, och det är att förmoda att riksbankens metalliska kassa får förblifva i orubbadt bo, så att riksbanken ej behöfver för den metalliska kassans ay adnade höja sitt diskonto. Då emellertid diskonto i Hamburg är 5!2 procent, då Englands bank uti extra session höjt sitt diskonto till 5 procent, och då telegrafen förkunnar oss att penningar sökas på alla börser?, så är det väl föga sannolikt att, med de lätta kommunikationer och mängfaldiga affärsförhålianden, som finnas mellan vårt land och öfriga länder, vi icke skulle få erfara inflytandet häraf, hvadan en förVE mina I mlalanlana dialbanta tnarda kunna

4 oktober 1865, sida 2

Thumbnail