Aftonbladet – 3 oktober 1865, sida 3

0. 8. V. I dag skall hr Nobel förevisa sina jemförande experimenter med verkningarne af nitroglycerin och krut såsom sprängningsmedel, och vi behöfva icke förutsäga att han ej :skall komma att sakna åskådare. Och i nästa vecka — det är icke dagens minst intressanta nyhet — skola trichinerna komma att härstädes utgöra föremål för diskussion och behandling af — kyrkostämma! Derom härnäst. UTRIKES FRANKRIKE. Indp. Belge tror sig veta, att man inom de franska regeringskretsarne börjar med blidare ögon betrakta Preussens politik i fråga om hertigdömena. Enligt underrättelser från Toulon, skall ordern om de der stationerade flytande. batter:ernas utrustning icke vara föranledd al vistigheterna med Tubis, utan blott innea en sundhetsåtgärd. Ordern har nemgen helt enkelt till syftemål att vädra fartygen och i dem ingvartera eft antal matroser och soldater, hvilka i land äro för mycket utsatta för kolerasmittan. Hvad tvisten med Tunis angår, så förefinnes väl verkligen en sådan, men det försäkras, att den skall kunna biläggas på diplomatisk väg. TYSKLAND. Embetsrannaklassen i Holstein här yttrat betänkligheter rörande formuläret för det trohetslöfte, som skall afläggas till den österrikiske ståthållaren. Man anser dessutom något nytt trohetslöfte öfverflödigt, då Gasteinertraktaten icke upphäft den gemensamma besittningsrätten; hvarförutom personer, som många år beklädt ett embete, icke ånyo vilja lofva trohet i det dem anförtrodda embete?, liksom om de först nn blefve ördinarie tjönstemän. Rätta skälet torde dock vara att söka i embetsmannaklassens ställning till Augustenburgaren. ÖSTERRIKE. Ordalagen i det kejserliga manifestet, säger Morning Post, lemna intet tvifvel öfrigt att det uttrycker regeringens verkliga mening. Men med afseende på de svårigheter, som uppstå genom sjelfva kejsardömets sammäansättning, bar sannolikt kabinettet MajJath-Beleredi åtagit sig en uppgift, hvars lösning måhända skall. möta oöfverstigliga hinder. Säkert är åtminstone att till och med regeringens varmaste vänner icke våga hoppas på framgång. Ungrarne sjelfve, som ganska väl fatta det misstroende, hvarmed kejsardömets tyska elementer betrakta omstörtandet af deras unga konstitutionella för-1. fattning, bemöda sig om att lugna de far högor, som framkallas af den magyariska konstitutionens återställande genom att ädagalägga sin patriotism och sin önskan att se Tänderna på andra sidan Leiiha komma i åmjutande af sanima liberola styrelseform som de sjelfve. ITALIEN. Den bekante kardinal Andrea, som för ögonblicket vistas i Neapel, hade utfärdat en ganska märkvärdig skrifvelse, hvaruti han förklarar att han är anhängare af den italienska enheten, Venetien derunder innefittadt, och af Septemberkonventionen iden betydelse som Frankrike tillägger den. Han antyder tillika att han är Österrikes motständare. Det är onekligen något öfverraskande att se en kyrkans furste förklara, att ban står på den ståndpunkt, som Pius IX intog år 1848, då han uppmanade: den högsinta tyska nationen att draga sig tillIbaka inom sina egna gränser, så at Milano och Venedig kunde bli sjelfständiga. Milano, som nu är fritt, och Venetien, som med Guds hjelp nrg skall bli det?. — Man tror att kardinal Andrea hyser hopp om att bli vald till påfve, men detta hopp torde Ineppeligen gå i fullbordan. Nästa päfve torde visserligen bli vald bland de liberala kardinalerna, men biskopen af Sabioum är alltör gammal och alltför excentrisk för att bli den katolska kyrkans öfverhufvud. Utom regeringens valcirkulär och skrifvelserna af dAzeglio och grefve Ponza di ISan Martino, har ou äfven utkommit en broschyr af Ricasoli, hvaruti denne påstår, att lösningen af den romerska och venetianI-ka frågan till stor del beror på den inre ordnin..en, hvarför hen fordrar utveckling lat decentralisationen, af folkundervisningen och den allmänna rikedomen. Den venetianska frågan är mycket enkel, ty Italiens lrätt är obestridlig, och inom kort skall det kuvre återfordra detta land; tilldess har folket endast att ordna och väpna sig, meI den regeringen måste välja tiden och med:llen. Den romerska frågan är mer invecklad; Italien måste respektera Septemberkonventionen, på grund hvaraf det är Rom -Isom skall komma till Italien och icke omvändt, samt afvakta det ögonblick, då päfvehofvets öde blifvit moget. Han vill fullständig skilsmessa mellan stat och kyrka på det att hvar och en af dem skall kunna gå sin egen väg, upphäfvande af de andliga ordnarne och indragande af kyrkogodsen. NORD AMERIKA. Alla underrättelser från Förenta Staterna vittna om huru oriktigt och förhastad: de de eugelska tidningarne bedömde presidenten Juhnson, då de förklarade honom vara PE RUP RH Pt fn på grund derof att han förklarade att förräderi var den värsta förbrytelse han kände, samt på grund af hans olyckliga uppträdande vid edens aflöggande. Detharnu . emellertid visat sig, att han lika väl som Lin-Icoln förstår den stora konsten att hålla sig e oberoende af partierna, att upprätthålla sin egen politik och med klok beräkning röra sig mellan stridiga önskningar och anspråk. Landets båda stora partier ha uttalat sig för Monroe-doktrinens upprätthållande, ja, på I ett ställe fordrades rentaf att kejsar Maxir milian skulle förjagas från Mexiko. Deremot vilja börsmäpnen hälla fred med det :nya kejsardömet och fordra dess erkännande. Pregidenten håller medelvägen dem emellan, . Han bar pekat mottaga utskickade från kejIt)sar Maxi ilian, men på samma gång väg. rv en rå, brutal och blodtörstig person, endast . hi kr alrat att på något sätt understödja Juarez GE — Hann för hang