FI NLAND. I sin ?Krönika? för den 27 Sept. ytfrar Hufvudstadsbladet bland annat följande: Bevillningen — af tio ord, som under de sednaste veckorna talats, här och ötverallt i landet, ha kanske nio rört denna. Ingenting intressantare gitves i allmänhet än att tänka På sin nästas affärer. Ju mera man tänkt på bevillningssaken, desto allvarsammare, tro vi, har man också börjat uppfatta den. Man hör icke mera talas om socknar med en bevillning af 24 mark o. s. v. Men resultatet af det hela blir dock ganska nedsläende. Man beräknade vid landtdagen att denna skatt skulle kunna inbringa så der 800,000 å en million mark. Det ser mörkt ut med den millionen, har en tidning redan anmärkt, ja det ser mörkt ut med att hinna ens nära hälften af den millionen. Men må man dock icke döma hufvudet af inkomstbeskattnings-principen i detta land, förrän åtminstone de tre år förgått, för hvilka den nuvarande bevillningen ör medgifven. Bränvinsarrendeauktionernas utgång var dock för finanserna en svårare sak. Det är nu afgjordt, att bränvin under nästa år icke kommer att tillverkas alls — uppå loflig väg — uti fyra af Finlands län, och i de fyra öfriga ettjemförelsevis ringa qvantum. Många andra förhoppningar ramla dermed, än bränvinskontrollörsaspiranter: nas. Desse aspiranter äro legio. Direktor Salan har vid sina nyligen afslutade föreläsningar i bränvinskontrolleringen räknat närmare 30 åhörare, ibland hvilka vår indelta officerskår, af alla grader och alla bataljoner, varit särdeles talrikt representerad. På dem, som kontrollera bränvin, har man således icke brist, på dem, som dricka bränvin, torde man icke heller böra be. fara brist; — det är blott de, som skulle bränna bränvin, hvilka saknas. Hvad följden af dett: sakernas förhållande skall blifva, vågar man icke ännu förutspå, men man fruktar med skäl att få se lurendrejeriet, lönnbränneriet och superiet slut? en helig allians med hvarandra för att bjuda trot: åt allt hvad Jag och lagstiftning heter. Om myntfrågan förljudes ingenting nytt, och talet derom har äter för en stund tystvat. Frih Nordenstam vistas i S:t Petersburg, dit han blif vit kallad, troligen dock icke för denna frågi skull. Vicekanslersembetet är ledigt ännu. Gn vernörsplatsen i Tavastehus deremot berättas var: bortgifven, och man talar om en annan i sam manhang dermed stående anmärkningsvärdar befordran. Pressöfverstyre!sen har redan erhålli sin chef. Efter några dagar, den 1 Oktober, inträffar dei dag, då Jandet erhåller en ny senat, hvilket sjelfva verket dock icke nu betyder mera än e1 ny senator, och hoppas-man derföre. att förän dringen skall försiggå utan någon allt för sto störing i sakernas allmänna gång. Inga komit6er att tala om, sedan den s. k skjutskomiten skjutsat undan sitt arbete. Komi ten för utarbetandet af ny bro:t g tord dock inom icke så lång tid komma att samman träda. Prof. Ehrström och assessor Grotenfel ha redan fulländat sin rundresa kring fängelserni i landet och återvändt hit. I de offentliga nöjena inom staden stiltje. brunnsparken fortsättas likväl ännu, i anseendi till den vackra väderleken, de musikaliska Soirå erna, och de besökas lika ymnigt som tidigare