Aftonbladet – 30 september 1865, sida 3

Article Image
ch i dessa åtnjuta negrerna undersvisning. skolorna finnas nu 20,000lärjungarr, friska viljor, som, efter hvad man. kan Ihoppas, skola öfvertaga ledningen af den svfarta raen samt blifva fäder och mödrar tiill en ny och upplyst generation. Om konfederationens fordne ledare lemhvar en korrespoudent till N. Pr. Zeit. fölande upplysnin Vice presidenuen Ste shens siter på Fort Warren. Ham är vid godt mod, får mat från officerarnes bord, rör dagligen sina promenader och har fullt ipp med böcker. Nägra medlemmar af kabinettet hållas fångna i fästningen Puluski, bland hvilka märkas f. d. krigsministern Seddon, som tritves förträffligt i fångelset, samt finansministern Treuholm, en stenrik engelsman, som dyrt måste betala sitt korta nöje att vara minister. Andra ministrar äro i Frankrike; Breckenridge, förut vicepresident för Förenta Staterna, är i Kanada. Konfederationens störste celebritet, den verldsberömde Maury, är i Mexiko, der kejsar Maximilian, som är en stor älskare och beskyddare af vetenskaperna, anförtrott honom ledningen af national-ubservatoriet. Han är dessutom sysselsatt med en kolossal plan, som går ut på att kolonisera det folktomma landet med ett par hundra tusen missnöjda sydstatsinvånare, hvarigenom han vill i lika grad göra sig förtjent af båda länderna. SYD-AMERIKA. Brasilianare och argentinare skola på Urnguays strand ha tillkämpat sig en betydande seger öfver Paraguays trupper och tagit 1700 fångar. WESTINDIEN. Underrättelser från San Domingo af den 18 Aug. bekräfta att general Pimentel underkastat sig general Cabral. General Valverde är den ministerielle kandidaten för presidentskapet, och Cabral blir republikens beskyddare. Republikens officiella tidning Monitor meddelar, att alla provinser, som förklarat sig mot republikens regering, nu slutit sig till Cabral. Euligt spanska tidningar hade Haitis president, general Geffrard, abdikerat. Negerpartiet, som är det herrskande, inom republiken, nöjer sig :dock :ej härmed, utan fordrar att generalen skall lemna landet.

30 september 1865, sida 3

Thumbnail