Aftonbladet – 30 september 1865, sida 3

NORD-AMERIKA. Från Newyork skrifves den 9 September: Newyorker Tribune innehåller en artikel mot det gjorda påståendet, att de befriade negrerna icke skulle kunna höja sig tll någon högre eller bättre social ställning än de bade under det de voro slafvar, och yttrar bland annat: Den, som uttalar sig öfver de befriade negrerna i södern och förmenar att de skulle tillhöra en dål:g, oförbätterlig klass af menniszor, skall kasta en blick på Louisianas förhällanden. Före krigets utbrott hade denna siat 326,726 slafvar och 18,547 fria negrer. Louisianas fria negrer utgjorde alltid en aktad klass och räknade bland sig några af de rikaste och anseddaste män i staten. Af dem som blifvit befriade genom kriget, äro ungefär 90,000 i den ålder att de äro valberättigade. Icke 1000 af hela artalet underhållas på regeringens bekos nad, såsom diarierna utvisa, och de som njuta understöd uto till största delen af ålderdom försvagade och sjuklingar eller negrer, som ej kucna arbeta. I alla kommuner, der negrer bo, råder en ordning och en verksamhet, som väcka den största glädje. De enda svårigheter, som byråtjenstemännen hafva att bekämpa, komma från slatfegarnes sida, som icke vilja lära något och icke kunna glömma något. De kunna icke skilja sig från piskan, jernhalsbandet och blodhundarne. Oaktadt hinder ständigt läggas i vägen, inrättes öfverallt skolor i plantegedistrikterna