Aftonbladet – 30 september 1865, sida 2

och förvirrad ut. ?Jag trodde att han skulle Vet du hvad som stod i brefvet ?? ?Nej, det sade han mig inte.? Tror du att det var någonting som rörde de der Stones ?4 Det vet jag verkligen inte.? Beatiice blef stående, försjunken itankar tilldess Gilbert kom med helsning från sin far, att mrs Gervoise skulle komma upp, Hon lydde ödmjukt, och Beatrice frågade sig genast för hos Gilbert. Det är väl inte någonting farligt med mr Gervoise ?? hågade hon. Nej, men han fick en stark skakning — en gammal väns död !? Stackars Gilbert, hvad han tror allt, tänkte Beatrice; jag undrar just hvad han skulle säga, om han hade den aflägsnaste id om hvad hans far berättade mig för en timme sedan !? Men ehuru Beatrice återtog dessa observationer, i hvilka hon var lifligt intresserad. kunde hon icke upptäcka något, hvarken denna eller den följande dagen. Mr Gervoise ville beständigt ha sin son och sin hustru hos sig, och Beatrice blef öfverlemnad åt sina ensliga betraktelser. Mr Gervoises sorg öfver vännens död visade sig större än hon hade väntat. Han förlorade sitt hull och sin blomstrande hy, och, hvad som var ännu märkvärdigare, miste äfven aptiten. Då han på den tredje dagen lemnade sitt rum, gick han omkring i huset med ett långt ansigte och en dyster blick. ?Någonting har händt?, tänkte Beatrice, och Stones måste säkert vara med i spelet.? Hon uttalade deras namn så han hörde det, för att se efter hvilken verkan det skulle göra på honum; rar Gervoise förblet orörlig, men Beatrice märkte en förstulen