Aftonbladet – 29 september 1865, sida 3

men detia har aldrig kunnat bevisas. Då nu hela processen onekligen kommer att 1å mera vigiga följder än domen ötver Wirtz person, är det at intresse att sammanfatta de genom bevis styrkta fokta, som hittils blifvit lagda i dagen. Doktor Bates varen militärläkare, som af den konfedererade regeringen skickades att undersöka tillståndet 1 Andersonville. Euligt hans med ed bekräftade utsago voro föngarnes rationer mindre än 20 uns under 24 timmar. Han ansåg det ganska möjligt att menniskor skulle svälta ihjel med en så ringa föda, helst då den var dålig och förderfvad. Han hade sett fångar, som linkade åstad att hemta sig vatten med ett tennstop mellan tänderna, emedan de icke orkade hålla det på annat sätt. De voro alldeles förtärda af skörbjugg och elakt utslag. Doktor Pilot, likaledes en kontedererad läkare, rapporterar den 6 Sept. 1864, att de som lågo på hospitalerna voro starkt hemsökta ar kallbrand, och att underläkarne och skjukvaktarne icke en gång hade stimulerande medel till att hålla sig uppe under dessa nedtryckande förhällanden. Det bröd, som utdelades, var, enligt hans tanke, alldeles odugligt till sjukdiet; af kött fingo de sjuka endast 2 uns om dagen: och han framhöll i sin rapport, att man måtte vidtaga åtgärder till mildripg af fängarnes lidanden. Dä Richmond intogs, bemaktigade man sig den konfedererade regeringens papper, omkring 2 tons i vigt, och förde dem till Washington. Jag har sett dessa papper, och skall anföra nägra af de bevis, som 1 dem förekomma. Listorna öfver fång rne och dödsfallen i Andersonville, som förts af sydstaternas olficerare, visa, att omkring 17,000 fångar lagts på hospitalerna, och att at dem omkring 13 aflidit. Af rapporterna frän tvenne oificerare till generuladjutanten vid den kocfedererade armen, daterad den 5 Juli 1864, visar sig att hvarje fånge endast hade 4 qvadratfots utrymme, intet tak öfver hufvudet och dåligt dricksvatten; platsen, der de uppehböllo sig, var alldeles naken på träd, som kunde skänka nägot skydd. Det rapporteras vidare, att på en dag ogo 20 fängar, som läkaren aldrig hade sett eller visste någonting om; af denna anledning var det omöjligt att ned noggrannhet angifva de sjukas och dödas antal. Annu mera karakteristiska äro sjelfva fängarnes berättelser. Doktor Burton, en at unionshärens läkare, blet tagen tillfånga och der inspärrad. Han säger att han fann sina medfängar liggande på marken, tör det mesta utan ringaste skydd. Om en fänge sökte fly, blefvo hundar lössläppta efter honom, och Burton anför tvenne tall, då han såg att fåugarne blefvo sönderslitna af hundarne. Diskvattnet från kören kastades i den ström ur hvilken fångarne skulle dricka; liken lägo ibland hela 3 dagar obegrafna ofvan jurd. Då några af tfängarue hade visat siz motspänstiga, blefvo alla de 30 tusen fängarne en hel dag satta på fullständig svältkur. Tualrika vittnen ha intygat, att så snart de kommo inom pallissederna, blefvo alla deras ringar och guldnipper tagna ifrån dem. J. Alcock har intygat, att han med egna ögon sett Wirtz af-kjuta sin revolver på en fänge, som bad om ?en smula frisk luft?. W. Belcher, en annan fänge, har intygat att fångarne hela dagen måste gå i solen och icke fingo tillåtelse att hemta vatten. Han hörde Wirtz yttra, att han tog lifvet af flera yankees än de som tjenade i armen. En och annan har velat pästå, att det var brist på lifsmedel i sydstaterna; men Andersouville ligger i Georgia, och då Sherman år 1865 marscherade genom detta land, fann han öfverallt öfverflöd på proviant och förråder. För rigt skickade unionens gundhetskomitå föda och stärkande medel ät fängarne i Andersonville, men dessa blefvo uppstaplade i en depåt, och de stackars menniskorna innanför de ohyggliga pallissaderna fingo ingenting derutat.? New-York Tribune meddelar, att presidenten Johnson nyligen sagt, att de, som trodde honom vara motståndare till negrernas valrätt, misstoge sig betydligt. Han bad den ansedde jurist, åt hvilken han gaf denna försäkran, att verka för de liberala idternas utbildning i Louisiana och yttrade vidare: Hvartör ordna ej edra medborgare sjelfva denna sak, utan plåga mig dermed? Om en neger kan läsa konstitutionen och skrifva Batt namn, så låt honom rösta. Visserligen finnas icke i Louisiana 500 negrer, som kunna uppfylla detta vilkor, men på det sättet blir dock all rättvisa iukttagen och I gören derigenom slut på Nordens skrik. Det republikanska konventet i Massacusetts har antagit resolutioner, i hvilka man gillar presidenien Johnsons ätgärder och förklarar, att sydstaterna icke böra ställas under civilregeringen. Sumner har hällit ett tal till förmån för negrernas likställighet med de hvita, Konventet i Sydcarolina har förkastat resolutioner, i hvilka åsyftats att undertrycka missbelåtenhet wmed pr: sidenten. Stridigheterna mellan militäroch civilmyndigheterna i Sydcarolina hafva blifvit i godo vederlagda, så att hädanetter ulla mål skola dragas under civil domstol, i hvilka inga negrer uppträda; der negrer äro inblansade skall deremot krigsdomstol ega utt fälla utslaget. Militärmynodigheterna hafva råledes genomdritvit sin uppfattning af saken. Presidenten Johnson har försäkrat deputationen från sydstaterna, att regeringeu hyllar en försonlig pol:tik i afseende på Svdern. Man påstår att alla inom sydstaterna befiotliga trupper, med undantag af städernas garnisoner, skola hemkallas. Order äro redan utfärdade att afskeda alla unionistiska negertrupper i Virginien, Florida, Louisiana, Arkansas och Texas. Konventsvalen i Sydcarolina hafva utfallit till förmån för secessionen. VESTINDIEN. Belägringen af Cap Huyti fortfor den 29 Aug. enligt underrättelser från Hayti. Presidenten, som befann sig på platsen, hade utdel-t befallning att avisängaren Geffrards