Aftonbladet – 29 september 1865, sida 3

PUR KUVÄSVESRIVS 6 BRM BV JE TB ST Dr UTRIKES. FRANKRIKE. En korrespondent från Toulon till tidningen Messager de Midi berättar, att order den 22 Sept. ingått att genast utrusta alla de flytande pansarbatterier, som I. gat i reserv i nämnda hamn illisedan det sista italienska kriget. Denna order har naturligtvis väckt mycket uppseende i staden. Man är mycket vyliken att erfara fartygens destination, och somliga gissa på Tunis. Den not i Monitören, som lörklarar ryktena om liberala reformer vara utspridda af illasinnade? och som det olticielta bladet fått sig direkt tillsänd från Biarritz, är ännu alltjemt föremål för artiklar i de fleeta franska tidningar. LEpoque och Jour: nal des Debats dela den i Temps och Presse uttryckta förundran öfver, av man betraktar dem såsom illasinnade, hvilka tro den kejserliga regeringen i stånd att bevilja större frihet, och Gazette de France säger: Man är icke illasinnad, för det man kommer ihåg de erhållna löftena, eller för det man sätter tro till, att de skola uppfyllas, när tiden är inne. Dessa otäliges enda fel består i, att de trott, att tiden var kommen, och för detta fel äro de hårdt nog straffade genom sina förhoppningars tillintetgörelse. Vi kunna säga detta, utan att ådraga oss misstanken att föra vår egen talan, då vi aldrig ha delat de illusioner, som de sökt utsprida.? ENGLAND. Enligt underrättelser från Dublin har fenianismen upphört att vara föremål för agitation utom i staden Cork, der den har talrika anhängare till och med bland garnisonen. Deras antal uppskattas till 3000. 2000 man äro konsignerade i kasernerna i vämnda stad; omkring 500 poliskonstaplar och agenter äro i verksamhet. Regeringens ätgärder äro mvcket stränga, och att hon anser ställningen kritisk visar sig deraf, att hon satt pris på Stephens och Gearys arrestering, å den förres 200 och å den sednares 100 pund st. Husvisitationerna tilltaga. I Clonmel, Claremorris, Nenagh, Cashel, Salfort och på andra ställen ha en mängd arresteringar egt rum. På åtskilliga håll ha personer blifvit gripna, under det de förehatt vapenöfningar. Det 8. k. Fenian Brotherhood — det feni anska brödraskapet — daterar sig från 1845 års stora hungersnöd, en tidpunkt, då den irländska utvandringen antog ofantliga proportioner. Från 8,000,000 menniskor minskades den irländska befolkningen på några få år till under 5 000,000. I denna betydliga massa af emigranter är det som fenierna rekrytera sig. De sammansvurnas syftemål är på samma fång socialt och politiskt; de vilja lösrycka Irland från England, utropa det till republik, förstöra de nuvarande stora godsen och verkställa en delning af jorden. För att ernå detta mål ha de samlat penningar, hållit möten, danat ett slags militärorganisation med från de amerikauska nardoch sydstatsarmerna afskedade officerare och so.dater, samt kringsändt agenter i Irland och England. En tidning i Liverpool berättar, att ame rikanska fartyget Hannah skulle på hafvet mött ett krigsrustadt ångfartyg med soldater ombord och förande feniansk flagg (en gyllene harpa i grönt fält). SPANIEN. En för Spanien högst vigtig sak, nemligen försäljningen af de gamla kyrkogodsen, skrider vida raskare framåt än man vågat hoppas. Under Juii och Augusti månader ha, enligt LEnrope, 1500 af dessa gods blifvit sålda, och man väntar att resultatet för Sepiember skall visa gig lika gynnsamt, I tidningen Correspondencia skrifves: Som det tyckes, vill man i utlandet sprida den tron, att sammankomsterna i San 9Sebastian och Biarritz skola komma att medföra stora politiska och finansiella resultat för Spanien. Vi äro i tillfälle att lemna de tilltörlitligaste underrättelser om att der endast i högst allmänna ordalag talades i politiken och att man alldeles icke sysselsatte sig med handelsaffärer. NORD-AMERIKA. Från Washington skritves den September till Times: Dagens vigtiga händelse är fortfarande processen mot kapten Wirtz, som med en så ohygglig grymhet behandlat unionens krigsfångar i Anderson ville. Denna procesa är at stor vigt, icke blott derför att den visar huru mycket Nordens bittra och hatfulla atämmang mot sydI staterna är grundat på förmaftiga skäl och