Aftonbladet – 29 september 1865, sida 3

främst skall tillkomma den moraliska lagen, så må de föreskritna observanserna vara aldrig så enkla och fåtaliga; der råder dock en fetisch-tro, genom hvilken folket beherrskas och medelst lydnaden under en kyrka (icke religionen) beröfvas sin moraliska frihet. Der herrskar ett elerus, som tror sig kunna undvara förnuftet och väl slutligen äfven den så kallade skriftlärdomen, eme dan detta clerus, såsom den ende auktoriserade bevararen och utläggaren af den osynlige lagstiftarens vilja, har makt att uteslutande förvalta trostöreskriften, men med denna makt ej kan öfvertyga, utan blott befalla. Emedan nu alla, som stå utanför detta clerus, äro lekmän, och bland lekmännen äfven är statens ötverhufvud, sä beherrskar detta clerus slutligen äfven staten, väl ej med verldslig makt, men genom inflytandet på sinnena och genom förespeglingen af den föregitna nytta, som staten skulle draga af folkets blinda lydnad, vid hvilken en presterlig disciplin kan vänja till och med folkets tänkande; men hvarvid dock oförmärkt vanan vid hyckleri småningom undergräfver undersåtarnes redlighet och trohet, vänjer dem att äfven i sina borgerliga pligter inkttaga en blott skentjenst och sålunda, i likhet med alla falska principer, framkallar rena motsatsen at hvad som äsyf tades.