olket. Här är emellertid fråga om en sak, varom konungen och regeringen otvifvelktigt understödjas af det allmänna tänkeättet bland folket, och det vore väl då besynnerligt om konungen skulle vara så litet erre i sitt eget hus, som man säger, att an icke skulle kunna få med sig två tredjelelar af sitt hof. Antagom emellertid ytterligare att 97 af le i kalendern upptagna ledamöterna icke kunde infinna sig på riddarhuset. Om då, al de 200 tillstädeskomna, två tredjedelar voterade för, och en tredjedel mot förslaget, så funnes här bland 200 ledamöter en öfvervigt af 66. Om hela antalet voterande antages blifva 450, och 226 sålunda behöfdes att få förslaget igenom, så vore frågan att bland de icke till hofstaten hörande erhålla 126 röster för förslaget. Det förekommer oss i hög grad sannolikt att denna förhoppning kunde realiseras, om man tager i betraktande 1:o Det antal af landtadeln som inser nödvändigheten att komma till ett slut med denna så godt som ifrån vårt nuvarande statsskicks införande ständigt öfverbängande angelägenhet; 2:0 De förtroendeembetsmän, som af pligtkänsla och öfvertygelse icke anse sig böra arbeta emot utan för regeringen, och 3:0 En stor mängd yngre dels officerare, dels civila — tjenstemän, på hvilka öfvertygelsen att konungen med allvar vill sakens framgång ofelbart komme att utöfva en helszosam inverkan. Utau att underskatta den roll, som tanken på egen eller stånds fördel, eller ifrån barndomen förutfattade meningar kunna spela i detta drama, tordc man likväl kunna förutsätta att åtminstont hos halfva antalet tanken på fäderneslan dets framtid och öfvertygelsen om att re formfrågan icke kan falla, utan äterkomme mera påträngande efter hvarje nederlag skall kunna motväga egennyttan eller för domen. Se der hvarföre det icke bör vara öf vordrifvet att föreställa sig, att utgångei hufvudsakligen beror på att konungen kat räkna på hofvets trohet i den måttliga pro portion, som här ofvan är uppgifvet. De skall derföre blifva intressant att förnimma hurnvvida något bemödande från regeringen sida kommer att göras för att kunna räkn på dess understöd. — LL