Aftonbladet – 25 september 1865, sida 3

andel i representationen, äfven om han eger och skattar för jord af qvadratmils omfång, eller för kapital af millioner, eller för embete eller tjenst, så framt han ej skaffar sig en riddarhusfullmakt och person igen bivistar riksdagen. Kunde man utröna huru den af adeln innehafvande jord representerats vid voteringarne, såväl på riddarhuset som i de förstärkta utskotten, skulle det visa sig huru ytterst ringa denna representation varit i de flesta, äfven vigtiga fall och att denna egendom ofta ej representerats med en enda röst. Svenska jordbruket är så godt som uteslutande representeradt blott af bondeståndet. I valet af dess ledamöter har adeln ingen röst. — Huru helt annorlunda blir icke allt detta när en gång det hvilande representationsförslaget antagits. Då först kan, såväl den jordbrukande som den i allmän tjenst anställda landsortsadeln taga en rättmätig del i representationen, vare sig personligen eller genom val. Minst 135 af första kammarns ledamöter, och en stor del af den andras, kommer sannolikt att tillhöra denna klass. Såväl dessa som öfriga adelsmän skola utöfva ett betydligt inflytande på valen till begge kamrarne. Deras andel i representationen blir derigenom i verkligheten vida större än nu, och jordbruket i samma mån kraftigare representeradt. Man klagar öfver de skatter och onera som trycka denna näring till hela landets skada. Mången adelsman instämmer i denna klagan, men vill ej bidraga till att undanrödja det nuvarande representationssättet, som är egentliga orsaken till det onda, då det är fåfängt att hoppas någon väsentlig lindring i jordbrukets bördor eå länge ett sådant representationssätt fortfar.