Aftonbladet – 25 september 1865, sida 3

Rätta orsaken tilljordbrukets betryckia ställning. Till Redaktionen af Aftonbladet! Vissa sanningar kunna ej för ofta upprepas, särdeles när man ständigt finner framställda påståenden, som äro i strid med dessa sanningar. Så förhåller sig med adelns representation. Enligt nuvarande grundlag, — säger man — har adeln, såsom egare af fastighet, innehafvare af embeten m. m., en, i förhållande dertill, billig andel i nationalrepresentationen. När det hvilande förslaget en gäng tillämpas, förlorar adeln denna andel, utan att få motsvarande ersättning. Huru förhåller det sig nu härmed i verkligheten? En adlig egare at jordegendom, förhviiken han skattar betydligt under flerfaldiga former, har, äfven om hun är hufvudman för sin ätt, en 1epresentationsrätt som ingalunda motsvarar en sådan ställning. År han, af en eller annan orsak, törhindrad att bivista riksdag.n, eller anser han sin röst, i förhållande till de många andra på riddarhuset, vara af alltför ringa betydenhet för att uppväga olägenheterna af sin bortovaro från hemmet under en längre tid, återstår för honom ingen annan utväg än att gifva sin fullmakt åt någon annan adelsman. Valet är inskränkt till de få personer som äro behöriga att emottaga fullmakt och kunna begagna sig deraf. Hvarje sådan röst väger föga bland den stora massan voterande, och huru, för öfrigt, blir jordbruket representeradt af dessa fullmäktige? Den adelsman äter, eom ej är hufvudmav, saknar oll direkt eller indirekt