Aftonbladet – 20 september 1865, sida 2

hemmanets onera och ändock lemna hälften rf grödan åt jordegaren. Härvid har dock t andra sidan blifvit anmärkt, att detta skäl icke i a lmänhet håller streck, och att största delen af svenska hemman numera svårligen skulle kunna utarrenderas på det vilkoret. Det är visserligen sannt, anmärker en recensent at hr af Forsells arbete, att Pallting bjudes, allting betalas?, nemligen ominelt, för jordegendom både i köp och i arrende; och sålunda synes det som ginge jordbruket sin jemna gång, äfven med förkofran. Men huru pass verklighet deri finnes, framlyser bäst i de oupphörhga ropen på banken att skaffa penningar. Företedde det, som skall belånas, någon verklig säkerhet, så framkomme penningar på enskilda händer, och tillskapandet af fiktiva kapitaler skulle icke behöfvas. Äflandet med ett dylikt tillskapande riksdag efter riksdag, bevisar bäst på hvad punkt jordbruket i sanning står.? Det rikhaltiga materiel, som hr af Forsells arbete erbjuder, kunde nog fresta till vidare exploitering; men det torde ej vara rådligt att trötta läsaren med allt för stor utförlighet. Närvarande framställning är dessutom blott ett anspråkslöst för-arbete, som icke gör anspråk på någon annan förtjenst ön den att ha sammanfört några spridda data och fakta. Det är att hoppas, att det vigtiga ämnet snart måtte komma att behandlas af en skickligare och erfarnare hand, och sker det icke förr, så skall åtminstone, när vår representation blir renad från ständsandans ?caput mortuum?, denna fråga säkerligen komma att stå främst på dagordningen ända tilldess hon är nöjaktigt löst. Hon är oskiljaktigt sammanväxt med den, huruvida ett folk med trefnad och benägenhet någonsin skall komma att finnas i Sverge. Det återstår nu, såsom redan är sagdt, att i en tredje och sista artikel lea na en öfversigt af de vigtigaste förslag som blifvit gjorda till det olycksaliga grundskattesystemets undanrödjande. H. R.