Aftonbladet – 16 september 1865, sida 3

land, afgår längre fram till Stavanger, och derifrån till Cherbourg. Till Tromsö från Spitsbergen återkomna hvalfiskfångare ha berättat, att ismassorna vid Spitsbergen varit långt större i sommar än de föregående ären, och att vid. deras afresa voro sju fartyg från Tromsö och två från Hammerfest inpressade i isen. ———— — En fransk-, sydoch nord-amerikansk telegraflinie lärer nu komma att sluta sig till. de engelskoch rysk-nordamerikanska linierna. Kejsar Napoleon har nemligen åt entreprenören Alberto Bilestriri, som med hjelp af ett aktiesällskap vill på egen risk utföra detta företag, meddelat löfte om koncession för sällskapet på hundra år, hvarjemte franska regeringen förpligtar sig att ej under samma tid meddela någon annan koncession af samma slag. Denna telegraflinie skall gå från Paris till Lissabon, derifrån till Cap S:t Vincent och längs Marokkos kust till Kanariska öarne, derifrån till Cap Verde längs Afrikas kust med stationer i S:t Louis (Senegal) och Goree. Från Cap Verde till Cap S:t Roque på Brasiliens kust (ett afstånd, som ej är hälften så långt som engelska transatlantissa telegraftrådens längd), från Cap S:t Roque till Cayenne längs amerikanska kusten och från Cayenne öfver de vigtigaste Vestindiska öarne till New Orleans. Detta företag anses vida lättare att sätta i verket än det engelska. Den enda svårigheten torde blifva att förvissa sig om liniens bevarande längs afrikanska kusten, hvilket dock torde kunna uppnås med hjelp af vaktstationer. Ett tillskott af 4 millioner francs lärer skola beviljas, så snart bolaget blifvit auktoriseradt af alla de regeringar, hvilkas område linien berör. Förbindelsen mellan Paris och Kanariska öarne skall fullbordas inom tre och uela linien inom fem år. Weekly Times yttrar sig i förhoppningsfulla ordalag om gagnet af dessa storartade förbindelser. Bladet framhåller bland annat, att de tjena att förekomma en mängd fluktuationer i pris och arbete, att händel och liknande verksamhet derigenom vinna en större stabilitet och säkerhet i samma mån som kännedom om de förhållanden, hvaraf de bero, kan snabbare och säkrare förvärfvas. Likaså skall i den politiska verlden den allmänna meningen vinna ökad styrka, och statsklokhetens iänksmideri förlora en del af sin makt.