Aftonbladet – 15 september 1865, sida 3

tillhör civildepamtementet, hvars chef är ,Jupptagen af en massa vidt skilda bestyr .samt hans studierr och hela verksamhet företrädesvis ligga åt ett helt annat håll; så länge I-han till och mced icke eger någon enda i n landtbruksnäringeen sakkunnig person till elsitt biträde, och då slutligen landtbruksrl akademiens inflyttande hos regeringen icke ; motsvarar akademniens välvilliga afsigter — så länge är dett af vigt att initiativet till I landtbrukets utveeckling, för såvidt den af -) statsmakterna kan befrämjas, utgår från I lendtbruksmötena. Men dertill fordras ett j uppslag, och detta erbjuder sig just i de rp frågor som framställas, den diskussion de r föranleda och die resolutioner som deraf I framkallas. ;) Utställningen af landtbruksredskap — denna I benämning, tagem i vidstr:.ckt bemärkelse I här med hvarjje möte blifvit alltmera rik.haltig. Det är påfallande att landtmännens I behof af och åträ efter förbättrade redskap oafbrutet stigit. Derom vittna de här beI fintliga, talrika occh i ganska stor skala anlagda redskapsfabrikerna. Intet landtbruksredskap konstrueras numera i utlandet, som icke snart intörskrifves, eftergöres och I sprides i många xemplar. Hvilket ofantligt kapital är icke nu mot förr ned lagdt i landtbrukredskap! Man kan dock eumärka att et ganska stort antal . sådana, särdeles f mera komplicerad konI struktion, anskaftts innan den jord, hvarå de skola användas, hunnit försättas i ändamålsenligt skick. Men å andra sidan är det påtagligt, att detta hinder successive afhjelpes, ty vinsten af de förbättrade redskopens användamde ligger i det fullkomligare och relativtt billigare arbete, som med dem åstadkommes. Jordens grundförbättring bör gå i jemubredd med och underlättas af tillgångem på bätre redskap. Redskapsutställmingen vid Malmö-mötet stod ej blott till nummertalet utan äfven I till sin inre beskaffenhet långt framom de I föregåenue mötenas. Dertill bidrogo flera T gynnsamma omständigheter: fabrikanternas I hfliga åtrå att göra sina tillverkningar allmännare kända; stadens förträffliga belä-!. genhet såsom slutpunkten för det östra och vestra Sverge, jemte dess rärhet till Dan-; mark; lätheten att ditföra äfven tyngrelj maskiner och redskap, dels sjöväg dels på : jernvög, hvarå transporten underlättades! från statens sida — och slutligen att mötet var förlagdt i en af våra bördigaste pro vinser. Ångkraftens användande vid landtbru-l. ket framtvingas af de höga arbetslönerna, men lika mycket af behofvet för landtmännen att sä skyndsamt som möjligt! bringa sin hufvudsiakligaste produkt — spaumålen — i marknaden. Derföre har ångkraftens användancde vid tröskverk omfatttats med så stort iintresse: Vid mötet utställdes: från ht Kockums mekaniska fabrik i Malmö ett större och ett mindre ångtröskverk, begge transportabla, samt tre lokomoI biler at olika styrka; från Oscarskamns meI kaniska fabrik två Iokomabiler om 8 och 4 I hästkrafier: från ar Kemners jerngjuteri i Ystad en 8 hästar: lokomobil och två tröskverk för:8 och 4 lästkrafter: från Nyqvist. Holm, Trol!hättin, en 10 hästars lokomo-. bil; från hr C. F Ljunggren i Kristianstad ij. lelt tröskverk med lokomobil och från hr: I Munktell i Eskilstuaa en 6 hästars lokomobil. Lägges härtill hr Kockums transpor-; tabla ångqvarn med sikt och hans likaledes transportabla ånglblockssåg, så fanns vidl. mötet ej mindre äm femton särskilda större maskiner för ångluraft. Härtill kan vidare fogas det stora amtalet tröskverk för lefvande kra:t — hvsaraf flera försåldes eller gåfvo anledning till: beställning af sådana. — Det är medelst dylika maskiner som en betydlig export af spanmål redan tidigt på hösten från Skåne kan åstadkon:mas. Företegsamma män inom provinsen hafva redan förskaffat sig trameportabla ångtröskverk, hvilka fraktas från: gård till gård, och mot en ringa betalning verkställes nu grödans aftröskning på kort tid. Denna åtgärd förlItjenar stor uppmärksamhet och efterföljd inom landets öfriga spanmålsproducerande provinser, hvarest svårigheten att på hösten verkställa eftröskningen, utan att öfriga höstarbeten försummas, lägger så stort hinder i vägen för den inom dessa provinser lika förmånliga och lika behöfliga spanmålsexporten ). Et hufvudvilkor för ängkrafI tens allmännare användande vid landtbruket är dock, att ångmaskinernas pris blir I billigare än fallet nu Dertill skulle I väsentligt bidraga att all obehöflig elegans vid sjellva tillverkningen aflystes. Fastän i utlandet stora ansträngningar gjorts för att åstadkomma fullt ändamälsenliga skördemaskiner, har det hittills icke lyckats, och de vid Malmö-mötet utställda I motsvarade åtminstone icke vära landsmäns anspråk. Orsaken dertill torde ligga i den omständigheten att vid dessa maskiners användande blir stubben ännu för hög, hvarigenom en betydlig foderförlust uppkommer. En intressant företeelse är den mängd af plogar af olika komstruktion, som numera vid alla möten utställes. Det är klart att de äro konstruerade med afseende på jordmånens olika beskaffenhet och det olika ar I bete som man med dem vill ästadkomma. Fabrikanternas sträfvande torde numera i forsta rummet böra gå ut på at tillverka detta omistliga redskap till billigare pris, -Ity i öfrigt återstår intet att önska. Det är numera ingen lätt uppgift att efter nya principer konstruera landtbruksredskap. ötet erbjöd också icke några sådana. Men bemödandet bör deföre gå ut på att förenkla redskapens tonstruktion. Märkvärdigt är, att då den skottska plogen blef allmänt bekant, eå todde man förvisso att alla hjulplogar skule försvinna; men under det att buodratals logar konstruer ts efter samma princip som den skottska, så har man ändock börjat att iter begagna hjulplogar, -läfven derföre att vid dessas begagnande tages förarens skicklighet mindre i anspråk. I andra fall tyckes man älven vilja återgå ) Om ångkraftens användande för tröskverksn driften skall blifvra allmännare, fordras likå visst att det hindeer, som deremot är lagdt uti e brandstodsreglemeentena inom åtskilliga län, a skall undanrödjass. Inom Östergötland t.