Aftonbladet – 14 september 1865, sida 3

omkring 1000 af deres hyddor uppbranda af kolonisterna, som gjort ett byte af 4500 får, 425 hornokrestur och 150 hästar. (Insändt.) Är det tänkbart att vår kommunalstyrelse skulle kunnat antaga såsom grundsats, att igenfyllandet af hufvudstadens vattendrag skulle vara för sambället fördelaktigt? Oaktadt man är denna styrelse mycken tack skyldig för den oegennyttiga verksamhet många af dess medlemmar, såsom ledamöter i de underlydande nämnderna inlägga, och för öfrigt; i iden fulla vissheten att alla dess. medlemmar kollektift arbeta för hafvu:tstadens gemensamma bästa, kan insändaren bäraf dock ej med den instämma i de åsigter, som på sednare tider lyckats göra sig gällande i frågan om hufvudstadens förskönande. ! Under loppet af försommaren har enhvar, som färdats på de små ångslufiarne åt saltsjösidan, hait tillfälle se ett stort antal skutor dagligen aflasta grus och sten i vattnet utmed Eadugårds: ländsstrinden: id T Som Nybrovikens igenfyllande grundar sig på ett Af hrr stådsfullmäktige fättadv beslit, :som några vilja kalla enhälligt derföre att det vidtogs utan voterins och hvilset ännu icke blifvit än: dradt, så måste man med resignation åse nyssnämnda dåd... Men. i en.hast försvann största delen af dessa skitor från Nybrovikefi. . Mån. gen hyste då den glada förhoppningen, att vederbörande fästat alseende på den petition, som blifvit vill Kongl. Maj:t ingilven, med begäran om ypphärvandet at förslaget om Nybrovikens igentyllande, och hvilken petition var undertecknad af 1700 personer bland allasamhällsklässer, deribland många af våra lärdaste och mest frumstående personligheter i samhället; — men nej: denna förhoppning var blott en villa, och istäl. let fick man snart äse simma skådespel i-sun det mellan Kastellholmen oöh. nya jernvågen på Djurgården. Den af hrr stadsfullmäktige beslutade förändringen af Djurgårdsvarivet till jernvig, har under sommarens lopp, fortgått med utomordentlig raskhet, under ledning af stadens byggnadschet och hans biträden, äfvensom i brad som tillkommit byggnadsentrepenören. I stället för den oregelbundna stranden, har nu en regulier hamnskoning blifvit anlagd; men huruvida den kommer att. kunna motstå trycket al den väldiga tyngdmiassa, som kommer att fresta den, det skäll tiden utvisa; — det är ej lätt au bestämma på förhand, då, såsom här är fallet. marken bestär af spånfyllnad. Män af facket hafva likväl förklarat att allting går bra, och då vår det nog:bra. : Under fortsättningen af detta arbetsföretag har man dock kommit under fund med något, som iche mången anar och som troligen många af styrelsens medlemmar icke sjelfva känna till. Det är nemligen föreslaget) att utlägga en 160 fot lång och 60 fot bred brygga rätt ut i sjön, midt emellan. kasteilet och f. d. maskinverkstaden. Hvilken som är upphofvet till detta förslag, känner ej insändaren, men ban måtte vara slägt med någon uf dem som beslutit om Nybrovikens igenfyllning — smak. och skönhetssinne spårar man icke, ännu mindre omtanka för den allmänna trafiken. Som afståndet mellan Djurgårdslandet och Kastellholmen är endast 760 fot, så förminskas detta sund på denna punkt nära en fjerdedel af dess bredd. Denna 160 fot länga, vinkelrät emot kajen liggande brobänk eller brygga, blir icke ailenast ytterst ful och vanpryglig, utan den blir, hvad som är ännu värre, fönderlig för den al: männa skeppsfärten, alldenstund fartyg, stadda på väg till Ladugårdslandsviken. måste hålla af mot kastellet, då de komma i lä under detsamma och hindras således i sin fart. Ar det då alldeles likgiltigt om man stänger den allmänna trafiken och förstör utseendet, blott för att bereda jernaflastningen beqvämlighet, som väl torde kunna vinnas på något annat sätt)? Och när skall ) Enligt ett sednare förslag kommer den troligen att förminskas till 120 fot, 2) Såsom skäl för utläggningen af denna brobänk anföres, att sådane äro brukliga i andra länder och att det är på erfarne mäns råd, . som denna brygga blifvit anlagd. Hvad andra länder? beträt:ar, beror det på lokala förhållanden: och om andra länder begå damheter, är det ingen nödvändighet för Stockholm att göra sammaledes. Hvad åter erfarenheten beträffar, så har man exempel på att en erfaren sjöman kan misstaga sig så väl som en erfaren arkitekt, jurist, säkare m. m., eller skall!