Aftonbladet – 12 september 1865, sida 3

dess städer och byar ära förstörda, och att 150.000 at dess bäste och krattigaste män ha stupa. Från Alabama utsänses till kri get 122.000 unga män, och al dem stupade 35.000. Annuu urdelas dagligen en halt smultliva rationer blind söderos fattiga, isynnerhet de hvita. Men detta system är na turbgtvis endast at satte en premie på sysslolösheten och fördröja landets materiella sappkomst. Jeruvägaroes is ändsättande skriter hastigt framåt, och skall bli ett af de väsentligaste medlen till dennas befrämjande. Huru stor nöden föröfrigt är, synes deraf. .tt på mänga ställen i södern börja nu de hvita att arbeta på fälten, något som hittills ansågs omöjligt och farligt för helsan, ja, äfven qvinnorna deltaga nu deruti. Plantageegarue börja nu också på flera ställen att försona sig med det nya arbetssystemet, om de än visa sin önskan att få ett mellanting mellan slafveri och tribet eller ndast ogerna vilja gifva negrerna lön. Ofta är derför dessas tillstånd sämre än förut, likasom det är otvilvelvktigt att den närvarande generationen kommer att lida stor nöd. På somliga ställen jagas de som vilda djur och dödas med kallt blod af de hämnd iystna plantageegarne, sä snart besättningarne draga bort, och i Mobile har den nye mären, utan iovändning frän de militära myndighe.ernas sida, förbjudit negrerna att vara ute på gatan efter kl. I på aftonen utan pass af sina arbetsherrar, och förklarat deras vittnesmål mot en hvit för ogil tigt. På andra trakter är deras ställning nagot bättre, ja, men ger dem till och m-d halfva skörden såsom betalning. Om negrer: nas uppförande har man naturligtvis de mest stridiga underrättelser. Nägra skslla dem för dolskhet, plundring af plantegerna och alla slogs utsvalningar. Audra deremot berömma deras arbetsamhet, och nästan ulla måste medgifva, att de visa vida större ilver att erhälla undervi-niog åt sig sjellva och sina barn än de fattiga hvita, ja, att de i det bela taget slå ötver dessa i bildnicg. Också bö ja de på flera ställen at håla möten för att fordra jemulikhet med de hvita samt rösträtt, såsom i Virginien. Pensylvanien och Tennessee. Det torde kodeöja Rutes Innan: de: ernå ef sådan ställvivg i samhb ätmiustone Itöre dar för kori lid sedan i Conneelicut au en qvädron gifte siv med en hvit qvinna, hvarför pöbeln öfvertöll hans hus. Qvadroaen undgick visserligen straff, men blef af domuren tadlad för ett sädant giftermål: — Hvad förötrigt södern avgår, så heter det att plantsgeegarne verkligen önska att utvandra, t. ex. till Brasilien, men ieke kunun det, emedan de ej kunna hoppas att tå sina egendomar betalta. AFRIKA. Kriget mellan basutosstammarne och fristaten Orevge tyckes få en för de hollävd kolonist rna gynosam utgång. Tvennest kallrerues fasta platser hatva blifvit tagna och omkving 1000 hus nedbrända af oers: 60 basutos hbaiva tallit, 4500 fer, 425 st. hosnboskap och 160 hästar bluvit er hyte. Den eve at chefervas, Molit har blilvit införlitvadt med fris wälffande basu:os infall i Natal hafsa ganska öfverdrilna skildringar blifvit gjorda. Soldater och frivillige uppbådades och marscherade mot gränsen ; men deras euda krigs bragd tyckes hafva varit ett skickligt uifördt återiåg. då de i en dalgång potråffade en hop basutos. Natal och de britiska koJonisterna komma sanuolikt att afhålla sig från krig, emedan basutos förnämste chef Mosetuch förklarat, ett infallet på Natals gränser skett utan hans vetskep och emot haos uttryckliga befallning att akta hvarje engelsmans person och egendom, och eme dan det efter närmare etterforskningar icke visat sig, att någon invånare ikolonien Natal dervid blifvit mördad eller hans egendom skadad. Tvärtom hafva basutos genust återlemnat några af dem tagna vagnar, då desumma reklamerades säsom en engelsmans egendom. Kulfrernas vrede tyckes vara uteslutande riktad emor den bolländska fristaten, öfver hvars tyranni de länge klagat.