Aftonbladet – 12 september 1865, sida 3

I Bonn har natten mellan den 4:de och Sue Scptember på utt uttvotligt ställe företallit ett blodigt slgsmål, som antog så stora dimensioner, au militär mäste ingripa och göra bruk af sma vopen för att äter ställa ordningen. Två pess ner funnos döda på volplatsen och 6 andra blefvo i hopplöst ullsänd förda till hospitalet. bland de aln var upphofsmannen till skandalen, som med en läng dolk hyde sära en mängd menu skor iunan han föll för moisiåndarnes för enade angrepp. SPANIEN. Drottningen at Spanien skulle såsom i lördags mottaga kejsar Napoleon i konsisiorivlpalatset i San Sebas:ian, med all den pon:p sum spanssa etuketten föreskrifver. När hon den 31 Augusti ombard på krigsfariyget I-abella 11, beledsegad af tvenne skrutiregatter, gjorde sin tur till Bilbao, bestod henues svit al sextio personer utom medlemmarne af den kungliga familjen och konseljpresidenten. När drottningen gör sitt motbesök 1 Biarritz, skall hou belcusugas alven utaf siva ministrar. Vid gränsen skall hon mouvgas af spanska sändebudet vid Tuileries-hofvet, liksom franska sän ebudet i Madrid väntar kejsaren vid spanska gränsen, hvarefter de bäda återvända hvar till sin post. Vid festligheterna i Biarritz kommer blanda andra notabiliteter äfven von Bismarck at närvara, Prins Amadeus troddes komma att ötvervara monsrkernus sammankomst i San Sebastian. Detta furstemöte gifver naturligtvis anledning till en mångd kommentarier. Några vilja deri se ett förebud till den redan så my. ket omtalade alliansen mellan d tatioska fölkstammarne? ; andra tro att den spau-ka infantionans förlomnug med den kejserbge prinsen kommer att ras. medan er andra äro af den åsigien, att kejsaren helt enkelt vill gitva drouningen några råd med alseende på den politiska hållning hon för iramtiden bör iakttaga. NORD-AMERIKA. Striden mellan u ivister och secessionister fortgår änun allijemi. Söderns ovilja mot uöiontu är oförmmskad, och man allägger trohetseden eudast för att.fertsöjtan sma upprorssträtvanden. Man har fikval äfven exempel på en så djup motvilja, ati också detta medel försmås. I New Osleans har säluuda tlertulet al advokawrna leke velat aflägga ed, utan föredragit, att förlora vin ställning. Men icke blott på detta sätt fortsättes etriden. I hela södern törsiggå ständigt stora slugswäl mellan de hemkommun upprorssoldvterna och upionsbesäuningarne, dels melon de hvita och färgade, dels till och med mellan de färgade och uvionssoldnier na, t. ex. i Charleston, der beiolkmugen upphetsade Newyorks zuaver, en kär, som ar bildad at stadens vildaste elementer, tilt att Öiverkilla negrer och der geueral Gilmore mäste viväpna hela regementet och iangsla officerarne. Dylka uppråden ega även rum i nordstaterua, der de hemförlo vade hade ulampat Lycchligen mot hemliga upprorsmekare, och i östra Tennessee, der de hemkomua flyktingurne och soldaterna ämnas i anledwwg at de misshandlingar, som de sjeliva och deras slägt mäste lida at sydstateboerna. Dessa klagan nu förgätves för guvernör Browerlow, som meuar, att det sker dem endust rättvisa och som öppet förklarar, att hatet är så storkt, ätt båda parterna icke kuonu bo tllsammans i summa stat. I Louisisna och Texas rorttar gnerillakriget ännu, och rytteriafdel ningar draga omkring för att tillintetgöra dessa friskuror, som sturdom närmast hkna rötvarband. De starka besättningarne hälla deremot upproret i tygeln uti den ölriga södern, och hatet får endast sällan tilltälle utt riktigt gilva sig tillkänna. Deremot ha bret t. ex. irän Norra Carolina berättat av söderns anhängare vilja töretaga ett allmänt blodbad på negrerna och invandrarne från norden, få snurt trupperna aflägsnade sig. Dewa är visserligen officielt tornekadt af guvernören, som pästod att betolknivgen var längt ifiån att tänka på uppror; men 8 väl har som i Virginien ha uduingarne yttrat sig så häftigt mot regeringen, att man set sig vödsukad att förbjuda dem. medan man i Charleston infört ett slags censur. Ja, presidenten sjelt, som har visat, alt han allvarbgt önskar aw så fort som möjligt återupprätta den författningsmessiga ordoivgen, har lätt det mots:änd, som Ännu göres i södern, inverka på ig och lätit siua vänver uttala såsom hans tanke, ait det började systemet eudast vore ent försök, eit wellauting mellan republikanernes lordron att södern bör styras på milisäriskt vis såsom eröfrad stat och aemokra-. ternas lära om staternas suverävitet. Han ämvade på eo gäng låta den civila myndig heten träda i verksamhet och hkväl bibehälla den miliära besättningen, ull dess det visat sig alt stämningen vore sädan, at man utan fara för den allmärvna säkerheten kunde hemkölla trupperna. Betolknivgen finge säluuda en viss Inihet aut visa 8u -tamning, utan atv dock vara i stånd att göra någon skada, då de milnära myndigheterna genast kunde taga silva mätt och steg. — Söderns bat sväcker sig ända till de kyrkliga törhållandevu, i det t. ex. sydstatsbiskoparne at den episkopala kyrkan icke vilja iÖrnya törbiudelsen med nordstatsbiskoparne, ehuru mom denna sekt saminanhållmngen hivills varit starkast. Deuna ficudskap skadar likväl mest södern -jelt, emedan det biudrar uordstasmännen utt ocdlägga sina penuingar i nägra löretag i sodera, hvilket dock skulle vara en gvd bjelp i landets nuvarande tillstånd. Detta skall enligt alla berättelser vara förtärligt. Syd Cerolivas guvervör yttrar I sin rapport, utt södern utguvi 300 millioner dollars till kriget och desswtom förlorat pä