(Insändt.)) En fortfarande oförklarlig missaktning mnot Stockholms kommun visar sig i jernvägsstyrrelsens förfarande. Nu sednast åsyftar man :att flytta brunnen i den s. k. Brunnsbacken å Söder (en fortsättning at Hornsgatan). Det är ovisst huruvida den. vid återställandet blir dletsamma som förut. Om dess rika tillgång fiörändras eller vattnet möjligtvis blir förändraadt till smaken, kan det anses såsom en oersätttlig förlust. Man inser också icke att denna ändriing kan hafva varit nödvändig. Det visar sig af den stora träningen der nedanföre aut man redan nu tycke hafva tillräckligt utrymme för jernvägen. Alvenledes skulle man tycka att en kurva om et: par alnars sträckning icke skulle medfört någon betydlig olägenbet, i jemföre:lse med den obotliga skada som möjligtvis kan komma att inträffa om en vattentillgång ssom, hitt.lls påräknats för en befolkning at 30.000 menniskor skulle försvinna eller till beskaftenlhet torändras. Med undantag afslottsbrunnen, och, möjligtvis Brunkebergs brunn, finnes ingenstädes i Stockholm så godt vatten som i dlen brunn, man nu vill rasera — eller förflytta. Iccke kan allmänheten vara beiåten med att få en vattenkastare i stället för det itrågavarande smiåkliga vattnet. Det vicar sig verkligen i hvarje företag från jernvägsstyrelsens sida, att man behandlar Stockholm såväl kollektivt som hwad enskilda beträflar. alldeles såsom saknade man numera hvarje rättighet, och såsom skulle den omtalade styrelsen ega att förfoga efter behag om både allmän och enskild enpganderäit. Det var en ud öfning man tillöt giv i afseende På det