Aftonbladet – 4 september 1865, sida 2

nämnde stad under någon tid gifva spekli kler. — Tillståndet i Carlstad. Härom skrifves I Wermlavdstidningen för förl. Lördag I dag äro tvenne månader förflutna sedan taden lades i aska, och våra läsare pål, undsbygden och på främmande orter torde et säkerligen intressera, att erfara huru et efter 2:ne månaders förlopp kan se ut land rninerna i en nära totalt nedbrunnen tad, omfattande några och fyratio tunnands areal. Att börja med, så äro alla de dystra korstenarne, ruinerna af rådhuset och baaren, som figurera på de öfver branden utgifna fotografier och teckningar, jemjude med marken: hvaremot källrarne, som, anseende till markens beskaffenhet i Carltad, äro byggda ofvan jord, qvarstå, och, emte hopar af tegel och grus, samt grundnurarsee till eldstaderne, göra ett sorgligt ntryck. Uppå flera tomter äfvensom vid orget äro redan ujpförda, eller under arvete, en hel massa provisionella byggnader, imnade till handelslokaler och bonimgsrum. on del af dessa byggnader äro ganska kostara, och det är fara värdt, at de flesta te rifvas, och att byggnadskostnaden ör desamma således är bortkastad, när sta lens nya plan ändteligen blifver framlagd och sillad. Den dyrbara tiden, för de täflande n priset för nya stadsplanens utarbetande, har blifvit så rundligen tilltagen, att den innu icke är utlupen. Om, som vi förmoda, vederbörande ämna bibehålla stadens gamla plananläggning så tillvida, att gatan forttarande skall gå emellan vestra bron och kanalbron, samt dikesgatan, jemte den från adsträdgården dermed parallelt gående oatan, skola qvarblifva och endastutvidgas ull den bredd lag bjuder, eller i likhet med gatornas bredd inom den nya stadsdelen, så synes icke särdeles lång tid ha erfordrats för att bestämma den nya indelningen af qvarteren, emedan staden redan förut var reguliert anlagd och alla gatorna skärda hvarandra i räta vinklar. Vare härmed huru som helst, så har dock för tomtegare, om ämna bygga, eller ock uppfört provisionella hus, en dyrbar tid och mycken kostnad blifvit spilld, som troligen kunnat inbesparas. Af till större delen tomtegare inom staden, äro nu längs vägen till Sandbäcken och till Wåxnäs, på landets grund, 16 å 17 ganska vackra bostäder uppförda, och som troligen hade rest sig inom staden, i fall regleringen af tomtplatser varit nagorlunda bestämd. Invid kanalen och omkring stra tullen äro likaledes flera nya gårdar under byggnad. Med nödhjelpskomitens medel äro dessutom för allmän räkning på hamnplatsen, invid expositionshuset och stadsträdgården, 3:ne högst betydliga byggnader. dels r:dan uppförde, dels under arbete. De skola tillsammans innehålla nära 200 rum och kostnaden härför tordde ej blilva mindre än 70 å 50.000 rdr. Om dessa byggnader hade blifvit uppförda på nägon plats, der de för all framtid kunnat qvarblifva, skulle staden af dessa bycgnader, efter lindrigaste beräkning, eller 30 rdr för hvarje rum, haft en årlig hyresinkomst at 5 å 6.000 rdr; och således 1 en lång framtid ett synbart minne af den svenska allmän hetens uppoffringar för de brandskadade. Om ej förr, så måste dock dessa byggnader rilvas, när nordvestra stambanans station här anlägges, och då torde materiulierna efter dessa byggnader icke lemna synnerlig behållning, sedan nedrifningskostnaden blifvit bestridd. Handeln och rörelsen tyckas florera på de ställen, der de tagit sitt tillhåll, eller vid Salitorget och Himntorget: sinnesstämningen vid penningeställningen i atftärsverl. den, der så många slutrealisationer på en gång egt rum, och de tillflytande millio nerna frambringa öfverflöd på mynt, bö naturligtvis vara hög och lifvad. De massa al arbetare, som nu är sysselsat emot hög dagspenning, lifvar ock scenen hvadan den ombuldade E3acchuskulten, son till de vägfarandes glädjje och beqvämlig het rest sina tempel vid sjelfva tullporter ingalunda förlorat något af sitt fordna an seende. Helsotillståndet skall i allmänhe vara godt. För de i tälv ännu gvarboende blifva de kyliga och regniga nätterna ee svår plåga; men så länge sommarvärmel varade, voro dessa tält vida helsosammare än de trånga, emutsiga och osunda kyffen hvaruti arbetsklassen vanligen måste inhys: si Vid tal om branden härstädes, böra v icke underlåta att omnämna de faror, för hvil ka jemte eldens härjning, stadens invånar den 2 Juli voro blotiställda. Så va t. ex. gasklockan nära att explodera — el den antände brädtaket — och, om antänd ning skett, hade en förfärlig explosion ge nom knallgas egt rum, som skulle till I eller lemmar skadat den mängd af menni skor, som på planen vid gasverket rädde sina lösören undan branden. Verkets före ståndare, hr Hallberg, ådagalade här e sjeltuppoffring, som ör sällsynt: ty han sy: selsatte sig med gasverkets bevarande, ouk tadt elden härjade hans eget hus och hans dy. bara, icke assurerade, atelier — i en anna del af staden. I ett af de, tidigt på efte middagen, an:ända magasinerna nära fa tghuset hade ett handelshus upplagt e betydlig qvantitet krut. Händelsevis vi beijenivgen i staden — man erinre sig a eldsvådan timade på söndags middagen — Isom kände till att krutet fanns och had nycklarne till magasinet. Krutfjerdingarn blefvo således lyckligt räddade. Hundre tals menniskor gingo och stodo dock inäa heten af detta krutnederlag, utan att an faran. Det är icke alla gånger man sålund får nåräkna clumnens hiträdes det cvne