Aftonbladet – 2 september 1865, sida 2

vägslinierna hafva flera välgrundade anmärkningar framkastats och anmärkningarne äro desto vigtigare, som många mennisko.s lif och helsa ofta kan sättas på spel genom okunnighet och oerfarenhet hos dessa tjenstemän. Icke kan man just heller säga att telegrafstyrelsens i början följda praktik att nästan uteslutande tillsätta sina tjenstemän på förordnande, samt derigenom ännu mera hälla dem på en beroende fot, var egnadt att ditlocka personer med förmåga och insigter. I allmänhet hafva de nya generaldirektörsembetena icke uppfyllt de förhoppningar man byggde på dem, och den skyndsamhet vid ärendenas behandling, man hoppades vinna, har, om den någon gång existerat, motvägts af en mängd till en delredan ofvanföre påpekade olägenheter, bland hvilka vi i första rummet sätta det befordringssystem, som vid en del af dessa embetsverk gjort sig gällande, hvilket är egnadt att ännu mer än i de kollegiala embetsverken så smånivgom utsläcka all sjelfständighetekänsla hos den yngre tjenstemannen samt istället uppamma hyckleriet, lismeriet och det underdåniga fjesket.