Aftonbladet – 1 september 1865, sida 3

omfattande undersökningar om medlen att undanrödja det osunda tillståndet i de södra provinserna. Engelsmannen Moens, som i trskten af Salerno under flera månader hållits fången hos ett röfvareband, skall den 25 Aug. hafva blifvit frigiiven mot en lösepenn.ng af 30,000 ducati (90.000rdr) och sanma dag intraftat i Giffone. Mellan banditerna, som höllo honom fången, hade en tvist uppstått, hvarvid fem af dem hade baortfört Moens. Denna omständighet synes på ett oväntadt sätt hafva päskyndat hans befrielse. Från Rom skrifves den 22 Aug.: Den helige fadren tror sig i vissa nyligen fällda yttranden af kardinal dAndrea och ännu mer i vissa dermed sammanhängande utlåtanden af sina vänner hafva att befara ett vådligt föredöme tör det romerska kleresiet af alla grader. Exemplet af en sådan splittring inom det högsta andliga kollegiet är i närvarande ögonblick i sanning betänkligt. DAndrea närmar sig allt mera det talrika parti, som ledes af Passaglia, med hvilken han redan i Rom stod i vänskapligt förhållande, och af denna diversion fruktar man det värsta. Man citerar såsom ett af hans sednaste yttranden, att han trodde många andra, som ännu stå i rop för att vara goda katoliker, hafva fört nästan samma tal påtungan som Passaglia, men endast gått mindre häfvigt till väga och bättre vetat akta sig för öfverdrift. Med sådana utsigter för ögonen framletar man alla medel att undgå ytterligare förtretligheter, och som man icke tror sig säker i sådant afseende förrän dAndrea åter inträdt i curian, äro hans vänner och härvarande anförvandter, bland dem isynnerhet furstinnan Colonna Sciarra, på cet högsta intresserade af att ävägabringa en förmedling; doc: hysa ätven de betänkligheter i afseende på framgången. Det är ingen sanning att man, såsom några tidningar vetat berätta, hotat kardinalen att mot honom anlita tvångsåtgärder, i fall han längre fortfore med sin gensträfvighet; endast mildhet och vänlighet haiva, enligt påfvens uttryckliga vilja, hittills tagits till hjelp. NORD-AMERIKA. De demokratiska tidningarne i Kentucky hade med fortrytelse berättat att de blifvit tyranniserade af den militära makten under valen. Men nu viile det sig icke bättre än att demokraterna segrade och att flertalet af de representanter, som Kentucky sänder till kongressen, äro regeringens motståndare och likaledes motständare till slafveriets upphäfvande. Man bar nu naturligtvis för deta förhållande en förklaring till hands: i eltte timmen hade guvernören i denna stat tagit mod till sig och hans varningar hade till följd, att militärdespotismen kort före slutet af valet uppträdde mindre brutalt. Frasen om militärdespotism? förfaller af sig sjelf, då man måste erkänna, att en blott varning af guvernören varit tillräcklig att göra vägen öppen till valurnan. Lyckhgtvis skall kenutuckyernas motstånd mot amend. mentet till konstirutionen icke kunna upprätthälla slafveriet i deras egen stat,ehuru emancipatiorsproklamationen icke kunde beröra detta bålverk för slafv riet. Före krigets början räknad: Kentucky 211.000 slafvar; af dessa inträdde, enligt en olliciel berättelse, elter hand 28,818 i ar mån, och i kraft af den lag, som lofvar desses familjer friheten, hatva 100,854 färbade blitvit befriande ur lifegenskapen. Men iusentals ha dessutom flytt öfver Ohio till ett fritt land, der denna utvandring lortsättes, sedan valresultatet blef bekant, i ännu större skala, så att negrerna i Kentucky inom kort endast skola kunna räknas i dussintal. Enligt hvad som skrifves till Times från Filadelfia, vilja äfven negrerna i de nedre grefskapena i Maryland och Virginien icke qvarblifva i sina hem; de fartyg, som fara uppför Potomac. medföra stora skaror till Washington. En aforsakerna?, tillägger korrespondenten, ?torde ligga deruti, att slafveriet upprätthålles i dessa trakter, hvorest ingen militär är stationerad, i sin sämsta orm och att negrerna löpa bort för att undgå grym behandling.? Enligt underrättelser trän Newyork af d. 17 Aug., försäkrar man inom de officiella kretsarne, att Jefferson Davis skulle ställas inför en civil-domstol. Habeas corpus-rätten skulle åter införas och krigsrätte.na upphäfvas. Ryktet, att meningsskiljaktigheter skulle herrska mellan presidenten Johnson och hans ministrar rörande rekonstruktionen af unionen, förnekas. — Presidenten Johnson har för afsigt att i sällskap med krigsministern Stanton begifva sig till Richmond, för att rådpläga med unionsgeneralerna öfver förhållandena i Virginien och Texas. I Texas herrskar anarki. Slaffrågan diskuteras flitigt inom de särskilda staterna. Bland andra har det af Mississippi-komitn nedsatta utskott i sitt ötver saken afgilna betänkande förordat grundlagsförändringsförslaget om slafveriets afskaffande. Utskottet har dessutom i en särskild skrifvelse uppmanat komitån att arbeta fill förmån för Jefferson Davis. — taten Maine her gillat presidentens politik i fräga om unionens återupprättande. mm sa