Aftonbladet – 30 augusti 1865, sida 3

993 er ; vattenstråle rycka med sig 101 all USKUI OMHadla RO octate fine fu sprattla i dödskamp, innan den hinner qväfvas tullkomligt genom gälarnes uttorkving. Det är nemligen bekant att fisk medelst gälarne andas den i vattnet alltid befintliga luften, men qväfs eller liksom drunknar i atmosferluften, så snart gälarne hinna torka. Konstant elektrokemickt batteri af jern och kol. (Chemical News. 1865.) Artuvr Reysonms beskrifver detta batteri såsom ganska billigt arbetande, och såsom isynnerhet passande till framställande af talkmetall (magnesium) ur lösningar som innehålla talkkloridsalter. Batteriet består af kolbägare, hvari man gjuter en lösning af jernehlorur, och ställer jernelylindrar. Batteriet är konstant af den orsaken, att vätskan deri är alltjemnt densamma, medan det såsom jernkloiur lösta jernet beständigt oxide g högre i luften, till jernklorid, com utfäller sig när den blitvit mycket basisk; samma mängd jernklorur förslår lång tid och man behöfver blott då och då tillsätta litet saltYr syra. Till framställning af talkmetall afdunstas hafsvatten som innehåller salter af denna metall; man bortskaffar sedan chlornatrium och gips derur genom utkristallisering, afdunstar moderluten ända till smältning, och sönderdelar den smältande massan elektrokemiskt, hvarvid talkmetallen afskiijer sig. Nordamerikansk smergel. (Conptes rendus T. LX P. 42.) I ett bref af den 23 sistl. Okt. till Elie de Beaumont, från d:r C. T. Jackson i Boston, ber rättar denne att han i grannskapet af staden Chester i Massachussetts påträftat ett utomordentligt rikt lager af den bästa smergel. En del deraf är något jernhaltig, och man hade i orten ansett den för magnetjern. samt redan i ett par år sökt tillgodogöra lagret, ehuru man, till följd af mineralets utomordentligt hårdsmälta beskatfenhet, nödgats beskicka det med annan jernmalm. Vid ett besök i grufvan fann nu Jackson att det var smergel, och att i grannskapet ans ett från jern ännu renare lager. som vid försök visade sig bättre än smergeln från Naxos — detta minerals hittills enda betydligare fyndort i verlden. Lagret vid Chester visar i dagen en bredd af 6 fot: det löper utåt en bergås, på en sträcka at 4 engelska mil. Naxos-lagret har blifvit inköpt långt för detta af ett Iskt bolag, som i många år monopoliserat den grekiska smergeln, och det vid Chester upptäckta nordamerikanska Jagret anses komma utt göra ett slut på detta monopol. Beprölfvadt medel mot gevärlopps och blanka vapens rostnivg. Af Dr. Preussisk artillerikapten. (Dinglers Journal.) I mynningen af gevärloppet inskjutas träproppar, förlärdigade på följande sätt. Den till inskjutning i kulloppet bestämda delen får 5till 6 kaliberdiametrars längd och en inåt geväret nåot konisk form, samt i ändan ett koncentriskt hål af omkring kalibers diameter. som går stycke in i proppen, hvilken derefter klyfves, gt hålet ker, med två rättvinkligt emot hvarandra förda sågsnitt. Härigenom bildas 4 fjedrande skänglar i proppens ena ända. Proppen uppmjukas sedan i vattenånga eller kokhett vatten, och innan den hunnit svalna och torka indrifs i hålet en skänglarne utsprärrande tapp, som lemnas qvar tills de torkat fullkomligt. När tappen sedan uttages, hafva skänglame en något utåt riktad fjedring och spänna till följd deraf emot insidan af kulloppet när de införas, samt hålla proppen säkert qvar. På detta vis kan ansatsen vid proppens utom mynningen befintliga knapp skjutas tätt intill mynningen och täppa denna mot fuktighet. Men för att skydda kulloppet emot rost, anbringas på proppens innti kulloppet verkande del en hylsa af zinkbleck, på det sättet, att zinkbleckets utsida kommer att ligga an emot kulloppets insida. Mellan zinken och jernet eller stålet eger sedan en elektrokemisk vexelverkan rum, hsarvid den mer elektropositiva zinken angripes, men icke jernet eller stålet. Pistoler, som, stade starkt, ha sedda med detta vängande på en vägg, förut roedan de på försök varit föryddsmedel omkring ett år, hållit sig fullkomligt rostfria; hvaremot zinkblecket funnits något oxideradt på ytan; detta bleck måste alltså törnyas tid efter annan; men kostnaden derför är högst obetydlig. E Blanka vapen. som annars så lätt rosta i skidorna, skyddas på liknande sätt, genom inuti skidorna anbringade zinkplåtar, som sabeln, värjan eller stickerten kan vidröra när den är instucken i sin balja. Brödberedningsmaskineriet i Berlins 8 k. Sanitas Bäckerei. Af A. THIELe. (Verhandlungen das Vereins zur Beförderung des Gewerbjleisses in Preussen. 1835. S. 38) I Aftonbladet n:r 74 för den 30 sistl. Mars medI delades ett sammandrag af den beskrifning på ett maskinbageri i England, som en der bosatt tysk kemist, Hoffman, latit till sina landsmäns underrättelse allmängöra i Tyskland; men vi nödgades anmärka att de vid beskrifningen fogade figurerna utgjordes blott af ett utkast. Numera har ett maskinbageri efter samma princip varit i gång några månader i Berlin, under den här otvan anförda något puffande firman, och vi kunna tillägga att förträffligt utförda arbetsri ningar öfver maskineriet, hvilka mycket väl kunna begagnas i en svensk maskinverkstad. förekommer 1 den ofvan omnämnda tidskriften. hvilken plägar utmärka sig genom sin tillför litlighet. Ny vattenuppferdringsanstalt. Af Avouvsr Naser, civilingeniör i Hamburg. (Polytechnisches Centralblatt. 1865, Aug.) Liksom den i en ångmaskinsskorsten inledd: ångstrålen rycker med sig röken och åstadkom mer ett starkt drag i eldstaden, och liksom ång strålen i Giffards injektor rycker med sig vattei ur ett sidorör, oci: tjenstgi tället för kolf oc! ventiler i en matarepump; likaså förmår er i tten ur ett sidorö och tjenstgöra i stället för kolf och ventiler i e vanlig uppfordringspump. På denna princip ha August Nagel nyligen byggt en praktiskt använ vattenupplordringsanstalt, som utmärker sig ge nom sin enkelhet, sin ringa kostnad, sin varax tighet och sin oväntadt krafttulla verkan. De en vattenkraft är att tillgå i grannskapet af e mosse som skall odlas, ett träsk som skall sänka: len docka som skall länsas, o.s. v., tycks någo billigare och varaktigare vattenuppfordringsar stalt knappast kunna anlitas än Nagels. — I de bär ofvan nämnda tidskriften träffas fullständi ritning och beskrifning derpå. Frotioralksg ORSA.