Article Image
star Grenander, 15, fabrikör Swariz 10, lat fabrikör I Lenning 10, borgmästaren Stolpe se 7, brukspatron C. Fkman 6 och viuhaud-la laren G. Lagerqvist 3 röster. ef o—A VA ke Industrintställningen i Malmö. ge (Betraktelser af Aftonbladets korrespondent.) tr 1 en föregående artikel har blifvit anmärkt, g att Malmö-utställningen, ehuru ganska rikh baltig och intressant, icke kunde betraktas dt åsvum någon mätare på den svenska indu; striens nuvarande ståndpunkt i allmänhet och ej heller, hvad åtskilliga yrken och tillverkmogar angick, möjliggjorde jemtörel1, ssr mellan hvad Danmmk i samma väg hit1. sändt från sina förnämsta verkstäder i det närbelägna Köpenvhamn och hvad som torde kunnat hos vss ästadkommas, om den syenp sa afdelningen fullständigtre representerat 7 dessa industrigrenar. Men på samma gång nämudes, att andra omräden förekommo, på hvilka den svenska industrien var fullstän digt och väl representerad, och äfven sådana, der ölverlögsenheten på svensk sida var temligen påtaglig vid jemförelse med den danska aidelningen af utställningen. I Det är ganska egendomligt att få omför) äln, att de svenska industrigrenar, hvilkas I vi Melmö ådragit sig största nppwärke 7 samhet, äro sådana, hvilkas utvecklivg och 5 lyitniog kunna dateras just från den td då de, för att tala på protektionistspråket, beg röfvades det skydd, som de ditulls ätnjutit uti tulltörbud eller dermed liktydiga tullsatser, sumt började i någon liten mån erlara inflytelsen af en friare täflan. Utställningen egde ingen vackrare prydnad än de k svenska porslinerna, och svenska väfnader löh refupnos i en mänglald och af en beskaffenhet, som väckte öfverraskning hos mången, hvilken icke haft sig bekant hvad somi denna säg kunde åstadkommas i värt land. För icke längesedan hade mun tillfälle att, af offentliggjorda officiella siffror inhemtal, huru betychgttillverkningsvärdet på de sista g åren stigit inom några grenar af vär fabriks-. industri. Sålunda företedde klädestillverk1; ningen en ganska anmärkningsvärd tillväxt. 3 De meddelade siffrorna talade sock endast i, om tilverkningers myckenhet. De vackra rofver, om flera större Norrköpingsfabri ger så : till Malmö, ådagalägga ati denna industri rev. äfven hvad angår tillverkr gens bockatfeuhet, höjt sig ganeka betydligt, i jemlö clse med hvad som fran detta bålll, slörert erhållits. Isynnerhet förtjenar det, 2: märkas, alt man med afseende på dofflar. I, k rderojer och i allmänhet andra elogs vät4; vader ån släta kläden, synes följa ganska; väl med sin tid och presiera en rik mång 4 fald ai olika sorter mönster och färger, älven f Y 4 i f ! sädara som seduast införda moder gjort begärliga i handeln. Ena vandrivg i deuna väl törsedda afdelning ar utställningen mäste ha varit särdeles hugnande för alla vänner af vnnerhet har de inhemska näringarne, och i den varit högeligen trösterik lör dem, som mer eller midre medverkat till den något slörre frihet i varubytet, som vi på sednure ären lyckats ernå. Det har höjts så mänsa I dystra spådomar om den ruin, som törestode den svenska klädestillverkningen, ifall man dristade röra vid förbuden eller tullsvis på ylleväfnader, att det väl kunnat h att en och annan anhängare al det tfrate bandelssystemet icke kunnat värja sig från iss obehaglig känsla vid att höra dem oupphörligen upprepa å samma sält som oita fallet är med ganska fördomsfria per-j soner, då fråga blir om något skrock som . ac fält i sin barndom. En blick på ylle-t. väfnadsindustriens nuvarande ståndpunkt, . sådan den framställer sg såväl i officiella sillror, som på den här ifrögavurande utställvingen, har varit egnacatt helt och hålJet lucna hvarje tvifvel om dut välgörande inflytonde, som det friare systemet metilört. Det är möjligt, att en del mycket emå fi briker icke skola i longder uthärda den lan, som blivit öppnad, icke så mycket ävnu med utlandet, som astmer med de stora bolag, som bildat sig för att bedrilva tillverkningen i sådan skah, att den förtjenar benämningen fobrikshandterivg: men det torde få anses just såsom en af de lyckligaste följderna af tullskyddets minskning, att man sett sig föranlåten att förena sina j rafter att kunna tillegna sig sådana red I skap och io toder samt giva åt rörelsen en sådan om: trivg utt en täflan med utlan-, dets fabris blir möjlig. Och svärlgen hi rer det kun a pästås, att det nunonell betet lid rv igot de ett det blir ganisera I, fit det lemnar möjligen : utbyte, oc: att näringornes beständ blir roende at s na idkares omtanka och skicklighet, ick. a! sonstlade skyddsätgärcer, som i sjelfva v 1 icke äro annat än ett våld, utofvadt med lagstftningens biständ sl några. samhällsmedlen:mar mot alla öfriga. För alla, som vid sina besök å ut 4 ningen iästat sig mindre vid pruktarbeten och lyxartiklar än vid sådana alster, soml: ingå i den stora mängdens förbrukning, bar 1 eu särdeles uvgenäm Ööfverraskning blivit 1 4 g f ällberedd vid anblicken af Carlsviks rikhaltiga profver på lätta tyger för fruntimmerstoiletten. För de ullra flesia, med undan: tag al dem som hendla med dessa varor, torde det knappast varit kändt, att man numera här i laudet åstadkommer dyl artiklar, hvilka man, då de träffats i handeln, 4 af gammal god vana allibiuintills antagit il i vara utländska. Carlsviks fabrik har, välbetänkt, slagit sig törnämligast på tillverkning af sådana bilbhgare tygsorter, som kunna ingå i den stora manvgdeas törbrukning och der således en tillräcklig afsättning kan vara att påräkna för att ersätio de kostnader, le som nya mönst r, väsnadssätt 0. s. v. mål ste medföra, hvilket icke gerna kan blifva ll händelsen med dyrbarare tyger, art hvilka !l blott ev mindre qvantitet ar hvarje mönster kan finna afsättning på en jemförelsevis liten marknad, sådan som vär. Det kan vara ganska artigt, såsom bevis på arbetsskicklighet och smak, att se ett helsidenmöbeltyg, tillverkadt iör hofvetie räkning, men

30 augusti 1865, sida 2

Thumbnail