Aftonbladet – 26 augusti 1865, sida 3

mentaliers underhåll. han sammanträde, då man hade budgeten för händer, diskutera den af hr Billbergh väckta morionen, och beslöto fullmäktige att ärendet skulle vordläggas. I samma bilaga litt. D. förekommer under rubrik reparatisner? en utgiftspost af 460) rdr ull diverse ana å f. d. accishuset vid Osterlånggat n. Härom uppkom en ganska liflig diskussion. Hr bBillbergh fästade uppmärksamheten på att denna egendom, hvaraf staden endast eger Ya är upplåten till boställe åt en statens tjensteman, generaltulldirektören. Såvidt hr Billbergh kände, vore här endast fråga om en obetydligare inre paration af huset, hvilken efter fir Billberghs reställning icke kunde gå öfver den i budgetsrslaget upptagna summan, hvari staden endast hade skyldighet att deltaga för sin egande 1:del. Fråga Kunde således ej uppstå om beviljande al mera än !; af de föreslagna 4600 rdr, och i det outredda skick, hvari saken alltså tycktes befinna sig, nödgades talaren föijaktligen antingen yrka alslag eller begära denna utgiltsposts aterremitterande för närmare utredning. 1 samma syfte yttrade sig frih. Liljencrantz. Hr Ekund framtog ett husesynemstrument på 4 ark, hemställande om stadstulmäktige önskade uppläsandet deraf, hvilket man afböjde; men hr Eklund uppläste ändå ett stycke derur, hvarat inhemtades att generaltulldirektören hegärde ?nya kakelugnar af prima sort, fina tapeter i stället för de gamla oljemålningarne? o. 8. V.. hvar-mte stadsarkitekten ansett behöfligt ombygga åtskilliga uthus, omlägga gård och gata o. s. v (Syneinstrumentet slutade emellertid å ett mindre belopp än det i budgeten föreslagna). För öfrigt upplyste hr Eklund, att det ännu herodde på utredning i hvad mån staden vore skyldig att deltaga i reparationen, och hade stadens ombudsmans utlåtande i saken blifvit infordradt. Hr Billberoh genmälde härpa under djupt bede, art staden åtoge sig anslag. innan man e om man hade någon skyldighet att betala. Hr Dufva fick härefter ordet och anförde ironiskt. att han funne det i sin ordning att staden hölle boställe åt en statens tjensteman och reparerade åt honom, liksom att man beviljade anslag förut och sedan utredde saken. Han hade till en början varit af den åsigten, att denna utgiftspost borde utgå, såsom ännu beroende på utredning, men nu ville han ej motsätta sig densamma, ty det vore gudskelof ej så illa stäldt, att staden ej kunde vidkännas denna kosmmad, och han önskade hellre detta, än att man skulle etablera en sådan princip, att man först under sökte om man vore skyldig att betala, och sedan förslog anslaget. Hr Eklund törmodade, att staden på grimd af nåzot gammalt stadgande i tulloch acci förordningen vore skyldig att underhålla ifrågavarande boställe, efter så skett i långliga tider. Han hade också sökt att tå rätt på detta stadgande, men hitills ej lyckats. Sedan hr Montelins yttrat sig för återremiss af utgiltsposten för närmare utredning af förhållandet, stadnade man i detta beslut. För anbringande at åskledare å stadens auktionshus, hvarest pantlåneinrättningen är belägen, hade begärts en summa af 1000 rår. Atskilliga talare motsatte sig anslaget och trodde, att trygghet för förlust bäst skulle vinnas genom assurering ; men, sedan anfördt blifvit, att många af den fattigare befolkningen sannolikt skulle blifva lidande genom en brand, enär panterna vore lågt belånade, bitölls anslaget. Till fotställningens ommurande vid Gustaf H:s staty hade äskats 3000 rdr. Friherre Liljen-ran?z motsatte sig anslaget såsom, enligt hans förme nande, ej nödigt, men sedan friherre Fock yttrat ig för beviljande af den föreslagna summan, blef densamma bifallen. i staten hade ett belopp af 19.498: till material, transporter, instruningar af alla slag samt diverse oförutsedda utgifter. Denna summa nedprutades till 15.000 rår. Å drätselnämndens stat är bland utgifterna uppfördt ett belopp af 15.000 rdr såsom anslag vil fattigvårdsnamnden. En talare ansåg olämplig att summan uppfördes här, utan borde i stället stå bland utgitterna på fattigvärdens stat. Efter meddelad upplysning att anslaget vore af K. M:t bestämdt att utgå af bränvinsutskänkningsmed!en, och att någon rubbning häraf icke ansetts böra ifrågasättas förrän likställighetsfrågan bhfvit afgjord, ansågs anmärkningen böra förfalla. I iråga om en föreslagen post 2429 rår 40 öre för vattenlednings intörande i stadshuset beslöts, att denna skulle ur budgetsförslaget för nästa år utgå De projekterade anslagen till nybyggnader och reparationer. 130,000 rår, blefvo sålunda nedprutade med 76.927 rdr 65 öre, utom utgittsposten 4600 rdr till reparation å accishuset, hvilket ärende, såsom förut nämndt är, återremitterades. Härefter bör föredragningen af drätselnämndens tredje afdelnings wikomstoch utgiftsstat, slutande å en summa af 199.570 rår rmt. ä är förekommer en post 278.310 inuar af gator, enligt betänkandet bilagdt förslag, och om detta ärende uppstod en långvarig och het debatt. Diskussionen 5öj pnades aflötjtnant v inledde sitt utförhga och skrika anförande med att erinra. att knappast någon af de i budgetförslagen förekommande utgiitsposterna vore så vigtig som denna. Han hade under den tid han sjelf suttit i gatuförvaltningen egnat mycken uppärksamhet ät detta ärende och med ledning samt sedermera vunnen insigt ville han nu uttala sin mening. Hvad då först anginge det nu framlagda förslaget, syntes detta honom helt och hället sakna en genomtörd plan, och dessutom kunde han ej urdertrycka den åsigt han hys e, att man vid sjelfva arbetenas verkställande icke dragit fördel af vunnen erfarenhet om billigaste sättet, utan fortfore att uppofira betydliga summor, hvaraf resultatet icke motsvarade uppofiringarne. Beskyllningen att utgilterna för gatuläggningen ökats i en enorm grad vore en sanning, och detta ansåg tal. dels härleda sig af bristande plan i arbetets utförande, dels al bristande sparsamhet i kostnaderna för arbetet. Tal. uppläste härefter ur ett fi siag till gatuläggningens ordnande, hvilket v tillsatta komiterade år 1860 afgifvit. åtskilliga tänkvärda saker om det sätt. hvarpå nämnde komiterade tänkt sig gatuläggningens reglerande för framtiden, och ansag, att om man sedermera 25 öre uppfi Koch,som följt denna plan, skulle staden tiliskyndats be-: tydliga tördelar samt haft stor besparing. Hvad äter anginge sjeltva arbetets verkställande önskade tal. med fakta styrka, att gatuläggningen här vore mycket dyrare än i andra städer. Enligt det nu framlagda förslaget, skulle gatuläggning med tuktad sten komma att kosta hufvudstadens invånare 17 öre pr qvadratfot, och tal. ancsag detta vara orimligt dyrt. Han hade förskaffat sig fullständiga uppgifter härpå från Göteborg, och fått den upplysning. att derstädes uppgick priset hära ej till mer än 35! öre och 1 Kristiania till den ändå billigare afgiften af 27s öre. Samma proportion egde äfven rum i fråga om gatuläggning med tsten och makadamisering. Man kunde möjligen härvid vilja invända, att arbetet vore slarfvigare verkstäldt. men hr v. Kochs erfarenhet utvisade m3su Anledningen till det ytterst låga priset i Kristiania vore dels att materialet kostade mycket lite, dels att :rbetet der ej verkställdes af star den, utan på entreprenad. Vid betraktande af alla dessa förhållanden, hade hr v. Koch kommit till den öfvertygelsen, att gatuläggningen hos oss äfven kunde ske för mycket bättre pris, och han hade till en början forskat efter, om icke något lämpligt. men mindre dyrt material kunde uppfinnas, och härvid redan för flera är sedan erhållit den upplysning af Sverges största geolog, her Erdmann att ett sådant material finnes vid Mäla