Aftonbladet – 26 augusti 1865, sida 3

Stockholms stadsfullmäktige fortsatte och afslutade i går vid då hållna sammanträde behandlingen at budgetsförslagen för är 1866. En animerad diskussion egde rum vid åtskilliga poster deri, men utrymmet tillåter oss icke att upptaga mer än det hufvudsakligaste deraf. Föredragningen började med utgiltsposten reparationer å stadens hus, bilagan litt. D. Under rubrik nybyggnader? upptagas hö våghus vid Skeppsbron nybyggas 30.000: en apparelj mur af grästen uppföres mot Osterilänggatan emot Benickebrinken samt stadens bodar at förstnämnda gata bortrifves 20,000 rdr; fortsatt arbete med utvidgning af Östra Slussgatan nedåt jernvågen 20.000. eller tillsammans 70.600 rdr. fan beslöt att hela denna summa skulle utgå ur budgeten. Diskussionen härom öppnades af hr Ierta, som sade sig fåfängt i utskottsbetänkandet ha sökt efter motivet till våghusets nybyggnad. Det ätt, hvarpå denna utgiutspost der vore upptainrade om huru en peson skritvit i en surtit sönder en basfiol. Man hade ofta hört upprepas, att byggnaden vore vanprydande; men för sin del trodde hr Hierta, att det vore en felaktig uppfattnig, att man föredroge att se en stor sjö Å sta hamn, försedd med vackra familjehus i stället för magasiner och andra byggnader, som vittnade om hbfli handel och rörelse. Så hade han äfven i tryck och tal hört klander tramkastas deremot, att brädgårdar belamrade Djurgården, och betraktade man allt ur skönhetens synpunkt. medgaf han. att dessa kunnat förflyttas till Lidingön eller någon annan aflägsen ö; men sådant ölverensstämde åtminstone icke med hans åsigt om det utseende en stor sjöstad borde hafva. Ifråga om våghuset saknades i utskottsbetänkandet all utredning huruvida huset vore så bristfälligt. att det ej kunde qvarstå, och då frågan i sin helhet syntes honom tarfva närmare utredning, ansåg han att man utan fara kunde låta den ifrågasatta nybyggnaden anstå Hr Dufva yttrade sig i samma syftning, finnande motiveringen, hvilken endast vore angifven med de fyra orden: våghusvid Skeppsbron, nybygges, nog knapphändig. Hr Dutva, som närmare redogjorde för detta ärendes föregående behandling, fann nybyggnaden så mycket hellre kunna anstå, som i följd af sammanbindningsbanans anläggande genom hufvudstaden en reglering af våghusen m. m. blefve behöflig. Någon uppgift om att huset vore så bofälligt, att det ej kunde begagnas, hade icke heller före kommit. Likaledes ansåg hr Dufva uppförandet af appareljmaren vid Österlanggatan samt utvidgningen af Östra Slussgatan vara arbeten, hvarmed man icke behölde betunga årets budget. Hr Eklund upplyste, att förslaget om våghusets nybyggnad föranledts af den motion i ämnet grosshandlaren Cervin väckt hos stadsfu!lmäktige, men drätselnämnden ville alldeles icke envisas att genomdritva saken. Hr Wistrand anmärkte, att de herrar som nu oupphörligt talade om bristande motivering sannolikt icke heller skulle funnit sig belätna. om de i stället för ett opus på 50 qvartsidor fingo ett på hundratal, och ansåg det föga smickrande för de nämnder, som lydde under stadsfullmäktige, att finna det ringa förtroende man satte till deras utredning. af frågorna. Sedan åtskilliga andra talare yttrat sig för behöfligheten af Östra Slussgatans utvidgning. hvaremot å motsatta sidan anfördes, att en närmare reglering af platser ändå framdeles blefve behöflig. sedan sammanbindningsbanan vore färdig, beslöto stadsfullmäktige att anslagen till förenämnda tre nybyggnader skulle utgå ur det kommande årets budget. Hr Billberah fick härefter ordet och anhöll att. mmanhang med frågan om nybyggnader, få sta stadsfullmäktiges uppmärksamhet på en af de byggnaders beskaffenhet, hvilken för närva rande vore upplåten åt en af stadens vigtigaste institutioner. nemligen rådhuset. Han hade nyli gen vid ett besök i stadens domsalar föresatt si att bringa detta ämne på tal och framlade nu eländigheten af rådhusrättens tokaler, der parten med möda i de trånga förmaken kunde trängs sig in i sjelfva domsalarne, ähörarne voro in stängda i små bås, och sjelfva domstolens leda möter drogo. ohelsa på sig i de trånga och osunda rummen, under det rättsförhandlingarn stördes af ett oupphörligt buller Jå gatorna Under sådant förhållande vore det snart sagd otroligt, att domstolarnes sessioner kunnat oaf brutet pågå. En af lagens högsta vårdare had ock 1 ämnet för länge sedan algifvit sitt betän I kande till vederbörande; men hos dem hade ären det sedan fått hvila och hvilar ännu. Om me del och plats för en nybyggnad för närvarand saknades, borde man cmellertid se till, huruvid icke bättre utrymme ändå kunde beredas i de Ic kaler, som drätselnämnden eger att disponera. Hr Eklond upplyste till svar härpå, att drä