Aftonbladet – 25 augusti 1865, sida 2

?Jag skulle slå Beatrice !? stammade miss Jameson. tJa, det vill säga, bara en liten obetydlig smäll. Var emellertid lugn, miss Jameson, j.g tror inte ett ord deraf; men för att vara öppenhjertig. så måste jag tillstå att jag ej kan undvara mrs Scot, så att vi måste ha öfverseende med henne.? ?Jag har aldrig rört vid miss Gordon med mitt minsta finger!? utbrast miss Jameson och var nära att utbrista i tirar. Jag har aldrig ens så mycket som knuffat eller ruskat henne — nej, aldrig ! Låt oss inte vidare tänka på mrs Scot — en liten smula observation åt detta håll kunde inte skada. God natt, miss Jameson; jeg tycker att jag bör John, han söker visst efter mig. Ni ser så intagande ut i afton, miss Jameson.? Och med dessa artiga ord gick mr Gervoise och mötte John i trappan. sTack, John?, sade han och tog emot nyckeln. Det gläder mig att se dig, se så frisk och bra ut — det är riktigt märkvärdigt.? Måhända var det så äfven, ty John såg temligen sur ut. Han hade varit mr Carnonsies gunstling och hade npptagit denne herres död såsom en pe sonlig oförrätt. Jag hoppas att allt har gått sin lugna och jemna gäng och att ingenting stört den allmänna trefnadenX, fortfor mr Gervoise muntert. Denna fråga tjenade endast till att förvärra det onda; ty ett gammalt agg had herrskat emellan John och mr: Scot, och Jetta hade under den sista veckan fått en ny häring. John svarade derför på mr Gervoises vänliga förfrågan, att mrs Scot hade varit så angenäm som ättika. cHm! måste jag göra ett slut pås,