Aftonbladet – 24 augusti 1865, sida 3

Hee SOL flten Mall alktalle HYMIRIL YI SITEIIE)A att vidare rådrum härför ej beviljades. Tvisten om nitroglycerin-patentet. Såsom vi förut omnämnt, har nitroglycerinaktiebolaget härstädes, hvilket genom köp blif vit egare till det af hv Nobel under den 15 Jul; 1864 uttagna patent på bland annat att använda nitroglycerinen till sprängning, till härvarande rådhusrätt uttagit stämning å byggmästaren Rud berg, hvilken den 31 Maj i år också utverkat sig patent å s. k. förbättradt sätt att vid sprängning med nitroglycerin eller andra dylika sprängningsmedel åstadkomma sprängämnets explosion. I stämningen yrkas laga ansvar å hr Rudberg, hvilken genom sitt patent anses hafva gjort intrång i nitroglycorinbolagets rätt, ersätt ning för alla de kostnader, som bolaget härige nom kan få vidkännas. äfvensom att det för hi Rudberg utfärdade patentet måtte förklaras ogiltigt och upphäfvas. Hr Rudberg har å sin sida uttagit genstämning, och är detta mål lottad: på rådhusrättens fjerde afdelning, hvarest det sednast förevar i dag. Vd förra rättegångstillfället inlemnade båda parterna åtskilliga handlingar, bland andra de båda patentbrefven, och torde det för hvar och en, som intresserar sig nä. mare för målet, vara nödvändigt att taga fullständig kännedom at dessa, för att rätt fatta hvarom fråga är. Au i vårt referat intaga nämnde vidlyftiga handlinhandlingar medgifver icke utrymmet, och icke heller erbjuda de något af intresse för den stora allmänheten. Men för att emellertid i korthet antyda. tvistepunkten, tillåta vi oss omnämna, att hr Rudberg anser sin nya uppfinning bestå deri, att han bringar ntroglycerinen till explosion genom slag eller stöt, användande för sådant ändamål vid sprängning afskjutandet at en kastkropp in i borrhålet, ett sätt som han förmenar icke ingått i det af hr Nobel sökta patentet, hvilket enligt hans påstående endast skulle omfattat sprängämnets antändning eller sönderdelning genom värme 0. s. Vv. Vid pårop i dag af målet tillstädeskommo å nitroglycerinbolagets vägnar konsuln J. W. Smitt samt kapten C. Wennerström. jemte deras i rät tegången antagna ombud, v. häradshöfding Karl Barthelson. Å motsidan infunno sig byggmästaren Rudberg och tekniska fabrikören j Öhlsson. Hr Barthelson mlemnade till bemötande af hvad vederparterna förut i saken anfört ett skriftligt andragande, hvari han med hänvisande till åtskilliga angifna punkter i det ai Nobel erhållna patentet sökte ådalägga, att detta omfattade äf ven hr Rudbergs s gningsmetod, hvilken endast utgjort ett försok att kringgå hr Nobels uppfinning. För att ytterligare styrka detta förhållande inlemnade hr Barthelson dels ett intyg af distrnktingeniören för norra stambanan L Nordenfelt, dels anhöll han att få tvenne sakkunnige och nu närvarande personer, nemligen kaptenen J. A. Berg samt arbetschefen vid sammanbindningsbanan genom Stockholm, löjtnant Unge, i saken hörda al domhafvanden till hr Rudberg framställd fråga, om han medgaf deras hörande utan vittnesed samma vitsord, som om de gått eden, förklarade hr Rudberg, att han örskade att de måtte aflägga denna, och fingo hrr Berg Unge, då intet jäf mot dem förefanns, nu företräda och aflägga vittneseden, hvarefter de hördes hvar för sig. Innan vi redogöra för deras vittnesberättelser, är nödigt att meddela hufvudinnehållet af hr Nordentelts intyg. Detta innehöll väsentligen, att hr Nordenfelt, innan Nobel tog sitt patent, sett honom med slag a! hammare ringa nitroglycerinen till explusion, och att således den af or Rudberg nu förmenta nya uppfinningen att (lå nitroglycerinen att vid sprängning explodera genom slag eller stöt icke vore någonting nytt. Detta sätt hade emellertid hr Nobel ansett mindre praktiskt än det sedan af honom använda. Vidare innehöll beviset, att den af hr Rudberg använda kastkroppen i den vid sprängning begagnade patronen vore öfverflödig, då krutsatsen i patronen ensamt vore fullt tilhäcklig för att få nitrogiycerinen att explodera, uttalande hr Nordenfelt tör öfrigt den åsigten, att det Rudbergska patentet endast utgjorde ett försök att kringgå hr Nobels uppfinning. De åberopade yittnena hördes i samma ämnen, som förenämnde intyg atfhandlade. och uppgaf kapten Berg. att han väl ej sett Nobel genom slag med hammare eller stöt bringa nitro glycerin till explosion. men vid många tilltällen ört honom säga, att detta vore tillräckligt. samt att sådant kunde ske, om man toge en cylinder eller pistol och passade den i borrhålet samt å den eller genom den anbringade slag å sprängsatsen. Hr Nobel hade emellertid sjelf i prak tiken ansett detta sätt mindre tillämpligt. I al. seende åter å den Rudbergska uppfinningen att åstadkomma explosion genom afskjutande af en kastkropp in i borrhålet, ansåg hr Berg denna tillsats alldeles ötverflödig, då krutsatsen, som för kastkroppens framdritvande behöfdes, ensamt vore tillräcklig att åstadkomma åsyftad verkan, och förklarade vittnet slutligen, att vittnet, som vid Hufvudsta användt glycerin till sprängning en längre tid, ej ansåg hr Rudbergs patent innehälla någon förbättring af den Nobelska sprängmetoden, utan endast utgöra ett kringgående af denna, och snarare vara en försämring. Till vittnet framställdes för öfrigt några frågor af hrr Rudberg och Ohlsson, hvilka frågor af vittnet besvarades. Löjtnant Unge intygade, att han i likhet med kapten Berg hört Nobel åtskilliga gånger yttra, att nitroglycerin kunde bringas till explosion genom slag af hammare eller annan stöt. Sjelf hade vittnet icke begagnat hr Rudbergs metod, men vittnet hade åsett ett experiment dermed vid Hufvudsta, hvilket då misslyckats, och ansåg vittnet. såvidt han för närvarande kunde förstå, efter den åsigt han fått om hr Rudbergs patent, dels genom att läsa beskrifningen deröfver, dels af den erfarenhet han egde om nitroglycerinens användande som sprängningsämne, att hr Rudbergs förmenta nya metod icke utgjorde någon förbättring. Den syntes tvärtom vittnet mera komplicerad och osäker till sin verkan, än den vanliga, af honom nu begagnade. dock ville vittnet icke påstå. att ju icke äfven den Rudbergska uppfinningen kunde visa sig ega fördelar. om man dermed experimenterade. Ifråga om kastkroppen, som vid den Rudbergska metodens användande utgör hufvudsak, trodde vittnet att denna vore öfverflödig, då vittnet ansåg krutet i patronen illräckligt för åstadkommande af nitroglycerinens exploderande. ör öfrigt upplystes, att en dylik kastkropp ej varit hr Nobel obekant, som till stoppning för krutsatsen användt en kork eller annan förladdning. Som parterna ej hade något vidare att andraga, uppsköts målet på åtta dagar, då justering af dagens protokoll kommer att ega rum, hvarefter vi bli i tillfälle att meddela hvad nu i denna korta redogörelse kan vara uteglömdt. Ransakningen angående soldaten Per Nordells död.