Aftonbladet – 23 augusti 1865, sida 2

Å vexlingar emellan aflidne personer, anteckningar, m. m. 4:0. Om egare till någon skrift, eller hans rättsinnehafvare, antingen före eller efter tryckningen öfverlåtit manuskriptet eller eftertrycksrättigheten till hela arbetet eller en del deraf åt annan man, ege denne alla de rättigheter, öfverlåtelsekontraktet honom tillerkänner. 5:0. Hvar som utan slik öfverlåtelse, eller annat laga fång, antingen helt och hållet eller till en större eller väsentlig del trycker eller aftrycker annans arbete, miste hela upplagan och böte efter omständigheterna från etthundra till ett-tusen mark. Lag samma vare om öfversättning ai finsk mans arbete utan författarens eller hans rättsinnehafvares tillstånd af någon annan utgifves. Med enahanda ansvar belägges jemväl olofligt uppförande af annan tillhörigt skådespel, hvarhos bruttoinkomsten af uppförandet i sådant fall förverkas. Angåendeeltertryck i periodisk skrift gälle de i 13 mom. 10 medI delade särskilda stadganden. 6:0. I alla mål om eftertryck tillkomme åklafiomätten endast målseganden, hvilken äfven de dömda ersättningarne samt den förverkade upplagan af. inkomsten tillfalla. 7:0. Ar författare död, tillhör den litterära eganderätten hans arfvingar och rättsinnehat vare i allmänhet femtio år efter hans död samt hans enkor och barn ännu derefter så länge de lefva. Sedan denna tid förflutit får skriften, hvilken då betraktas såsom allmänhetens tillhörighet, ånyo utgifvas af hvem som helst, under egen ansvarighet. I afseende å tillägg och förklaringar till en sådan ny upplaga ege utgin alla en författares rättigheter och skyligheter. 8:0. Denna :s bestämningar gälle äfven de i 2 mom. 2 omnämnda litterära och konstalster, så framt det på deras frambringande nedlagda arbete är sådänt att det pröfvas grundlägga enskild eganderätt till desamma. I afseende å detta kap. hade ständerna icke framställt något annat ändringsförslag, än att vid bestämmningen om rättegångsparters skyldighet att, då de låta trycka inlaga, besvärsoch anklagelseskrift, likaledes låta trycka vederpartens förklaring och domstolens utlåtande, detta skulle närmare preciseras så att detta bör ske sednast en månad efter det dessa handlingar meddelats parten, hvilket ändringstörslag i den nya förordningen är antaget. Kap. 3 handlar ?Om hvad särskildt i hänsigt till utgifning af periodiska skrifter är alt iakttaga?. I detta kapitel var det som i regeringens proposition bestämningen om kaution för tidningars utgifvande fanns upptagen. Ständerna töreslogo detta stadgandes utgående. Men med förkastande ar detta ändringsförslag innehåller den utkomna förordningen propositionens kautionsbestämningar: För tidskrift i Helsingfors och Åbo, om den utkommer en gång i veckan, ett-tusen mark, om den utgifves två eller flere till och med fem gånger i veckan tvåtusen mark, och om utgifuingen sker sex eller sju gånger i veckan fyratusen mark; samt för tidskrifter i landets öfriga städer hälften af -hvad i förestående måtto uti hvarje särskildt fall blifvit faststäldt.? Deremot är den i propositionen förekommande bestämningen, att tidskrift, då utgifvaren blifvit fälld till böter, icke får vidare utkomma innan böter och ersättningar blifvit guldne och qvitto deröfver lemnats till Pressöfverstyrelsen eller dess ombudsman, i öfverensstämmelse med ständernas ändringsförslag så ändrad, att betalningen och qvitteringen kan ske genom exekutor, på det att ej dröjsmål må inträffa i tidskriftens utgifning. Men ständernas förslag, att tidskriftens utgifvare skulle förklaras skyldig att hålla prenumeranterna skadeslöse för de numror, hvilka i anseende till bristande betalning af böter och ersättningar komme att uteblifva, är icke i den nya förordningen antaget. För öfrigt äro äfven i detta kapitel af förordningen nägra mindre af ständerna föreslagna förtydligande redaktions-förändringar antagna. kap. 4, Om boktryckeri?, äro, i öfverensstämmelse med ständernas ändringsförslag, formaliteterna vid ställande af föreståndare för boktryckeri i egarens ställe äfvensom vid tryckeriets handhafvande af enka efter afliden boktryckare, i motsats mot den ursprungliga propositionen, något förenklade. Deremot är den ursprungliga propositionens bestämning, att boktryckare, som verkställer tryckning af periodisk tidskrift utan att vara försedd med Pressöfverstyrelsens tillståndsbref till dess utgifning eller med vetskap om att dess utgifvande blifvit instäldt, skall böta 500 mark, bibehållen, i strid mot ständernas ändringsförslag att nedsätta detta belopp ill 100 mark, i likhet med hvad stadgadt är för tidskriftutgifvare för samma förseelse, vå det att ej boktryckaren skulle. straffas vårdare än den hufvudfelande. Ur detta kap. anse vi oss för öfrigt böra neddela följande för vär tryckfrihetslag lldeles fremmande stadganden: Blifver tidskrifts utgifvare af en eller annan rsak på någon tid hindrad att sjelf besörja utifningen deraf. men vill att densamma ätven inder tiden skall utkomma, vare då skyldig att ippdraga utgifvandet åt någon annan, Som derör ansvarar eller innehar den ålder och de genskaper mom. 1 omförmäler. Sedan derom ill öfverstyrelsen inberättats och den föreslagne tgifvaren för sig ställt säkerhet enligt hvad agde mom. vidare innehåller, skall öfverstyrelen inom den i mom. 5 utsatta tid ötver förlaget sig utlåta; men iakttages ej allt detta, arde skriftens utgitvande instäldt tills hindret ör den förut godkända utgitvaren upphört och lan kan för skriften ånyo ansvara. Kungörelser och andra meddelanden, som, enigt domstols eller annan offentlig myndighets eslut, böra komma till allmän kännedom, vare tgifvare af periodisk skrift, i hvars plan det inär att upptaga annonser, förpligtad att, emot anlig annonsafgit, på vederbörandes begäran, någon af de två nästa numromrna af tidningen nföra, vid bot af etthundra mark tör underlåtenet häraf och med skyldighet att ersätta den erigenom uppkomna skada. on Likaledes ege enhvar som finner sig i en peodisk skrift vara personligen förolämpad, eller nskar beriktiga der gjorda och honom rörande weddelanden, rättighet att på hvad ställe i skrifn han önskar, samt i någondera af de två imroar som närmast fölia efter tillkännaditven mn mn tr