En kättarebegrafning i Örebro 1738. Tiderna förändras. Under det man nu i Belgien, Italien och flerestädes ser sällskaper bildas, som ha till ändamål att undanära sig alla kyrkliga begrafningsakter, har man på andra orter länge trott sig ha en synnerligen kraftig presterlig trumf på handen genom all den heder, förmåner och rättigheter, som uti en krist-anständig begrafning de saligen dödas kroppar pläga vederfaras?, och den s. k. kristna kyrkan, som i rak strid mot dens anda, hvars namn hon bär, aldrig lärt att förlåta, utan i döden förföljer sina offer, har genom förbjudandet af prest, klockor och andra likceremonier? under århundraden trett sig kunna skymfa sina motståndare. Alltid förklarad fiende till folkets upplysning och sjelf-forskning, har hon häri länge egten stark tygel, synnerligen så länge folket ännu beskedligt trodde på den kyrkliga? läran att genom klockringning afskrämdes djefvulen, som hade ett särskildt privilegium att då företrädesvis hugga sina klor i den aflidnas själ, när kroppen sänktes i gratven, och ndra dylika nyttiga lögner?. När man ler:ill erinrar sig, hur Kristus dog som en missgerningsman och endast genom hedninsars och kättares åtgärder undgick en skymflig vegrafning, så framstår i all sin glans våra cyrkliga fariseers åberopande af hans namn, if Guds ord? och ?gudomelig lag?, för ina menskostadgar. Ett litet bidrag till lenna rikhaltiga historia lemnar i nedautående protokoll, behandlingen af en statssyrkans förskräeklige buse och omstörtare skepnaden af en — skomakaregesäll i Öre. ;ro. Förmodligen omfattade han de halft vietistiska, haltt neologiska, lärosatser, som lenna tid hade en viss utsträckning i vårt and och skildras i sednaste delarne af ryxells Berättelser. Mot d-nne värdige ivals andelösa lekamen utfärdade konsistoium i Strengnäs en så lydande bannlysing: Consistorii Strengnesensis Betänkande öfver nakaregesällens i Örebro Henrik Escolins i iden husta och kringspridda kätterska meninar emot den kristeliga tron och läran, samt urn med hans begrafning förfaras må. Uppå Ven. Ministerii i Örebro hit till Consitorium öfversände berättelse och förteckning ppå de fördömelige lärosatser, hvaruti afl. sk.esällen H. Escolin under det med honom hållne amtal sig cj allenast yttrat, utan derutinan äfven sökt att lära andra, och för sin del a till dödsstunden dervid förblifvit, samt i följd eraf skedda förfrågan, på hvad sätt berörde scolin kan eller må begrafvas, är Consistorii, ti Guds ord (?) och verldslig lag grundade meing och utlåtelse denna: