Aftonbladet – 19 augusti 1865, sida 2

oo EST EJPIE BITER MIEUTEFLUT GIB KOCIGTIEET FORIEs AE PER Barssund meddelas i finska Hufvudstadsbladet efter ett besök på stället den 10 dennes följande : På detta det vackraste stället af segelleden emellan Helsingfors och Abo råder af känd orsak för närvarande ett ovanligt lif. Det är här den stora monitorn Smertsch funnit sitt olycksöde. Den ligger begrafven i sundet endast några famnar vester om lotsstationen och har försänkt den smala farleden, så att seglare nu måste passera en liten omväg på andra sidan den lilla holmen, mot hvars under vattnet dolda klippudde monitorn törnat. Anblicken af det väldiga pansarskrofvet, der det ligger med babordssidan och akterdelen fullkomligt sänkta i vattnet och endast bogsprötet, förens styrbordssida, det främre tornet, skorstenen och de tre masterna synliga, är pittoresk. Det är styrkans vanmakt man här ser framför sig, om man så v Smertsch, som af Finlands Allm. Tid. uppgifvits vara byggd efter Colts (Colts) system, är. så vidt man kan se, ganska olik de monitorer vi haft tillfälle att ber undra här i Helsingfors. Dess torn äro tetydligt lägre, den har relingar, (som nedfällas då kanonerna affyras), den har fasta master, o. 8. Vv. Vid sidan af den sjunkna ligga tvenne större lodjor, tillhörande den ena Helsingfors dykeribolag, den andra Helsingfors örlogshamns dykeriinrättning. På den lilla holmen ser man stora tält uppslagna: der bor för närvarande monitorns f. d. besättning, stor 150 man. Chefen sjelf, kaptenlöjtnant Korniloff, har likväl tagit sivu högqvarter på lotsholmen, i lotsstugans kammare. Båtar röra sig oupphörligen emellan holmarne och omkring och otvanpå det sjunkna skrofvet. Dykame äro i full verksamhet; de gå ned, iklädde sina hemska hjelmar, och dragas upp igen, men de tyckas tills vidare vara sysselsatte endast med undersökningar. Undersökningarne lära ha ledt till ett ganska tröstlött resultat. Monitorns läcka har befunnits vara öfver en famn lång. Det gäller att tillstoppa denna, sedan pumpa skrofvet läns och slutligen lyfta detsamma upp, hvilket just icke torde låta sig göra med några vanliga hästkrafter. Det var fredagen den 4 på förmiddagen den stora olyckan timade. Smertsch gick sist ibland den eskader, som då passezade Barösund. När påstötningen skedde, lossades genast tvenne nödskott, hvarpå ett par af de förutgångna fartygen vände om, kamraten till hjelp, men ingenting var att göra. Efter vidpass två timmar sjönk den. Lotsen, som var ombord och visade vägen, är fri, utan att man ens gjort ett försök att hvälfva skulden på honom; han lärer också ha vittnen tillräckligt uppå. att han upprepade gånger pekade kosan åt venster, men att fartyget kom allt mera åt höger — af hvad orsak, det känna vi ej. Emellertid skall den hederlige lotsen till en början ha grämt sig så djupt öfver olyckan, att han af förtviflan varit nära att kasta sig i sjön; numera har han dock återvunnit sansning. Men det är icke blott den sjunkna monitorns besättning och dykarestyrkorna, som gifva lif åt Barösund, utan större och mindre örlogsfartyg komma och gå alla dagar. För tillfället lågo der